Fler utomeuropeiskt födda i jobb med bättre företagsklimat
Den bristande integrationen är i grund och botten ett arbetsmarknadsproblem. Utomeuropeiskt föddas sysselsättning skulle öka kraftigt med reformer som förbättrar företagsklimatet och ökar efterfrågan på arbetskraft. Nya data visar att en sådan politik också skulle förbättra de utomeuropeiskt föddas karriärmöjligheter. Det skriver Li Jansson, nationalekonom på Svenskt Näringsliv.
Från 1997 till 2008 har de utomeuropeiskt födda ökat från knappt sju till elva procent av befolkningen, vilket gör det än viktigare att gruppen integreras på arbetsmarknaden.
Orsakerna till det sämre arbetsmarknadsutfallet är flera. Kunskaper förvärvade i andra länder är svårare att validera. Den samlade arbetslivserfarenheten kan vara kort om hemlandet är konfliktdrabbat. Bristande språkkunskaper, låga kunskaper om svensk arbetsmarknad och en låg utbildningsnivå är ytterligare förklaringar. Väl i Sverige saknar många det kontaktnät som krävs för att ta sig in på arbetsmarknaden. En rigid arbetsmarknadslagstiftning och höga anställningskostnader drabbar särskilt utrikes födda.
Samtidigt finns empiriska resultat som tyder på en väg framåt. Bemanningsföretag har exempelvis visat sig vara särskilt viktiga för utomeuropeiskt födda, och utgör en språngbräda vidare in på arbetsmarknaden. Orsaken är dels att bemanningsföretagen har lättare att bedöma kompetens förvärvad utomlands, dels att de bidrar till att skapa nya jobb.
Utomeuropeiskt födda gynnas därtill särskilt av reformer som minskar den strukturella arbetslösheten. En studie från Svenskt Näringsliv visar att fler utomeuropeiskt födda har ett arbete i kommuner med bra företagsklimat, och effekten kvarstår även när hänsyn tas till andra förklarande faktorer som utbildningsnivå, andel utomeuropeiskt födda och andel nyanlända. Med företagsklimat avses här den årliga ranking som Svenskt Näringsliv presenterar och bland annat mäter företagens omdöme om företagsklimatet, grad av osund konkurrens, andel av verksamheten som bedrivs på entreprenad mm.
Effekten av att förbättra företagsklimatet skulle leda till 50 000 fler utomeuropeiskt födda i arbete och 275 000 fler i hela befolkningen. Samtidigt har deltagande i svenska för invandrare, SFI, ingen effekt på sysselsättningen vilket indikerar att nuvarande inriktning på integrationspolitiken har fel fokus.
En helt ny analys visar att det bland kommunerna i Stockholms län, där det finns data för samtliga kommuner, finns ett tydligt samband mellan företagsklimatet och chefspositioner. I kommuner med ett bra företagsklimat är en högre andel av de utomeuropeiskt födda i ledande befattning. I kommunerna med bra företagsklimat har också fler utomeuropeiskt födda med eftergymnasial utbildning ett yrke som motsvarar deras kompetens.
Att uppmärksamma människors chanser att etablera sig och utvecklas på arbetsmarknaden är viktigt, inte minst för att människors kompetens och resurser ska tas till vara på bästa sätt. Genom reformer som förbättrar företagsklimatet skapas nya jobb, vilket gör att konkurrensen om de lediga jobben blir lägre. Det gynnar framför allt utomeuropeiskt födda, och gör att fler i gruppen både kommer i arbete och gör karriär.
Li Jansson
Nationalekonom på Svenskt Näringsliv
Foto: Nicklas Matsson
3 kommentarer
Vad tycker du? Lämna en kommentar!
Vill du gå i svaromål? Kontakta oss.
Kommentarsregler
På Sverigesresurser.se pågår debatten om integration och dina kommentarer är en viktig del av detta. Vi vill dock att tonen i kommentarerna ligger på en anständig nivå. Kommentarsfunktionen övervakas i enlighet med Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Det innebär att den som kommenterar har juridiskt ansvar för sin text. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som inte följer svensk lag eller nedanstående regler:
- Kränk inte individer, etniska grupper eller personer av en viss sexuell läggning.
- Använd ett vårdat språk. Svordomar och könsord godtas inte.
- Håll dig till det ämne som debattartikeln berör.
Hjälp oss gärna genom att anmäla kommentarer som du anser inte följer reglerna eller går över en anständighetsgräns.
Ise
februari 04, 2011If it is so hard to evaluate qualifications and Swedish is so important, how will arbetskraft invandring work?
Jens Svensson
februari 06, 2011Skönt att se ett konkret förbättringsområde. Men, jag kan inte låta bli att undra vad SFI sysslar med? Ingen som helst påverkan på sysselsättningen? Sorgligt.
Alexander
februari 24, 2011Intressant att nyliberaler har anammat marxistiskt klasstänkande med utanförskap och skyller individers misslyckande på sociala faktorer. Ordet utanförskap har närmast kommit att ersätta ordet klass.
Att bemaningsföretagen gillar invandringen stärker bara min misstanke om att invandringen är till för att förse kapitalet med billig och rörlig arbetskraft. Bemmaningsföretagen har det som sitt sälj argument. Man får anställda som har dåliga villkor eftersom vanliga anställningar skulle kräva mer ansvar från arbetsgivaren. Nu tvingas svenska arbetare konkurrera mot invandrare med sämre villkor. Arbetare ställs mot arbetare och kapitalet vinner.
Visserligen skapas nya jobb men fler vill ha dem. Tyskland och Sverige är ett exempel. De är tio gånger så stora, har tio gånger fler jobb men liknande arbetslöshet. En större kaka ger inte mer om antalet som ska äta växer i samma takt. Ingen vinner miljön förlorar.