Feminismens roll i arbetet mot rasism

Sissela Nordling Blanco

Sexism, homofobi, global orättvisa, nationalism och rasism är samverkande maktrelationer som måste bekämpas tillsammans. Därför är den viktiga frågan hur vi bygger ett samhälle fritt från alla former av ojämlikhet. Det skriver Sissela Nordling Blanco, styrelseledamot i Feministiskt initiativ och talespersonskandidat för partiet.

Idag, den 8 mars, firas Internationella kvinnodagen – en kampdag för kvinnors rättigheter. I år kan ett intressant mönster skönjas bland de många firande i landet, i form av ett tydligt ställningstagande för en antirasistisk feminism. Till exempel så har den stora Stockholmsdemonstrationen i år tagit parollen Feminism mot rasism – För solidaritet utan gränser, mot klyftor och förtryck, och i Göteborg är demonstrationsparollen kort och gott Feminism utan gränser. Den feministiska tidskriften Bang, som firar internationella kvinnodagen och 20-årsjubileum i ett, drar sitt strå till stacken genom ett panelsamtal om feminismen som kraft mot den växande rasismen i Sverige och Europa.

Förutom det som sägs rakt ut i parollerna så finns för den mer insatta även en del inbyggda referenser till antirasistiska feministiska ikoner från olika delar av världen. Parollen Feminism utan gränser är exempelvis tagen från den världskända feministen Chandra Talpade Mohantys bok Feminism utan gränser – avkoloniserad teori, praktiserad solidaritet. Mohanty förespråkar en solidarisk feminism, men för att nå dit menar hon att man måste ta itu med västvärldens stereotypiserande syn på tredje världens kvinnor. Stereotypen av ”tredje världen-kvinnan” är att hon är ett okunnigt, förtryckt offer som inte har någon egen politisk handlingsförmåga utan behöver hjälpas av västerlänningar, som därmed framställer sig själva som mer upplysta och jämställda. Boken har betytt mycket för utvecklingen av en feminism som ifrågasätter en kolonial kunskapsproduktion om kvinnors villkor och är en viktig referens att ta med sig i den framtida kampen.

En annan viktig referens, som kan skönjas i själva namnet på en pågående kampanj, är Ain’t I a woman. Det är en kampanj för papperslösa kvinnors rätt till skydd, och har tagit sitt namn från ett historiskt tal som hölls 1851 på en kvinnokonferens i Ohio. Sojourner Truth, som tidigare hade varit slav, lyfte då fram svarta kvinnors levnadsvillkor och ställde den retoriska frågan ”Ain’t I a Woman?”. Kampanjen har nu väckt nytt liv i frågan för att belysa diskrepansen mellan myten om Sverige som ett jämställt land och de faktiska levnadsvillkoren för många papperslösa kvinnor, som inte ens omfattas av kvinnofridslagen och därför ofta får utstå sexuella övergrepp, utpressning, våld och exploatering, inte sällan från arbetsgivare och hyresvärdar som känner till deras rättslösa situation. Att papperslösa kvinnor undantas från kvinnofridslagen och de mest grundläggande mänskliga rättigheterna är ett av de mest påtagliga exemplen på hur svensk politik och lagstiftning präglas av rasistiska, nationalistiska och sexistiska strukturer.

Dessa referenser bland samtida feministiska rörelser kan ses i ljuset av en ökad förståelse i den feministiska arenan om att sexism, homofobi, global orättvisa, nationalism och rasism är samverkande maktrelationer som måste bekämpas tillsammans. Denna insikt verkar dock ha undgått många av de debattörer och politiker som ständigt ska uttala sig i frågan om ”invandring”, eller vilken annan politisk fråga som helst, för istället ställer de ofta frågorna mot varandra. Ta bara utrikespolitiken – medan feminister och kvinnorättsaktivister i århundraden har tagit ställning mot krig och visat på vilka förödande konsekvenser krigsföring får för kvinnors liv och handlingsutrymme, försöker svenska politiker använda kvinnor som slagträn för att argumentera för fortsatt krig i Afghanistan, som de menar är befriande för kvinnor.

Ett liknande mönster återfinns i integrationsdebatten som förs i Sverige och närliggande länder, där rasistiska argument allt oftare förs fram under täckmantel av vad som hävdas vara ”kvinnors bästa”. Men det är ju endast för att hetsa mot invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet som dessa sporadiska kvinnosaksförespråkare ens bemödar sig att nämna kvinnors mänskliga rättigheter. I själva verket är det allt som oftast de själva som byggt upp ett samhälle grundat på könsojämlikhet och som till vardags skördar frukterna av det. För att komma undan med sitt eget ansvar framställs kvinnoförtryck som en fråga som endast ”andra kulturer” håller på med, och rasism talas det knappt om annat än i bemärkelsen högerextremism, vilket framställer rasismen som ett marginellt problem istället för att ses som en omfattande struktur. Ibland pratas det om mångfald och om att invandrare kan ses som resurser, men själva indelningen av befolkningen i ”svenskar” och ”invandrare” ifrågasätts mycket sällan.

Begrepp som mångfald blir lätt tomma ord som används för att slippa ta itu med diskussioner om makt. Vad som därför måste göras påmint genom internationella kvinnodagen och alla andra dagar, är att den viktiga frågan att hålla i fokus är hur vi bygger ett samhälle fritt från alla former av ojämlikhet, som låter var och en leva ett fullödigt liv. I kampen för det är kritiken av nationalism och rasism fundamentala delar av en feministisk frigörelsekamp.

Sissela Nordling Blanco
Styrelseledamot Feministiskt initiativ och talespersonskandidat

Facebook Twitter

28 kommentarer

Vad tycker du? Lämna en kommentar!
Vill du gå i svaromål? Kontakta oss.

  •  

Kommentarsregler

På Sverigesresurser.se pågår debatten om integration och dina kommentarer är en viktig del av detta. Vi vill dock att tonen i kommentarerna ligger på en anständig nivå. Kommentarsfunktionen övervakas i enlighet med Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Det innebär att den som kommenterar har juridiskt ansvar för sin text. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som inte följer svensk lag eller nedanstående regler:

  • Kränk inte individer, etniska grupper eller personer av en viss sexuell läggning.
  • Använd ett vårdat språk. Svordomar och könsord godtas inte.
  • Håll dig till det ämne som debattartikeln berör.

Hjälp oss gärna genom att anmäla kommentarer som du anser inte följer reglerna eller går över en anständighetsgräns.

Om Sveriges Resurser

På Sverigesresurser.se pågår debatten om integration. Här får seriösa debattörer ge sina svar på Sveriges viktigaste fråga.
Tävling - Ditt Svar

Månadsarkiv

  • Följ oss på Twitter
  • Gilla oss på facebook
  • Vill du annonsera på sidan?
  • Vill du skriva en artikel?