Ett öppet och tolerant Sverige med en ny integrationspolitik

Sverige ska fortsätta att vara ett öppet samhälle med plats för invandring, men måste samtidigt bli bättre på integration. Därför lägger regeringen om den svenska integrationspolitiken. Den så kallade etableringsreformen ska sätta fokus på arbete och svenska språket och en arbetsgrupp är tillsatt för att ta fram en ny integrationspolitisk strategi. Det skriver integrationsminister Erik Ullenhag, FP.

Sverige har en tradition av solidaritet med människor på flykt. Jag är stolt över att leva i ett land som givit flyktingar en möjlighet att bygga sig en ny framtid i ett nytt land. Vårt land har också blivit rikare och mer spännande tack vare den svenska traditionen av öppenhet mot omvärlden. En av våra största utmaningar de kommande åren att se till att Sverige fortsätter vara ett öppet och tolerant land. Som liberal välkomnar jag invandring, oavsett om man kommer som flykting eller om man söker sig till Sverige för att arbeta eller studera.

Men samtidigt som många som flytt eller invandrat till vårt land lyckats är det alldeles för många som har fastnat i ett utanförskap. Det är anledningen till att Alliansregeringen nu i grunden lägger om svensk integrationspolitik.

Politiken har brottats med två huvudproblem. För det första har integrationspolitiken präglats av alldeles för mycket av omhändertagande. Flyktingar och invandrare har bemötts som svaga individer som ofta har fått frågan vad de ska ha för bidrag snarare än vad de kan bidra med. För det andra har politiken misslyckats med att se att de som har kommit är olika – politiken har formats utifrån att alla som invandrar har behov av samma stöd. Det har resulterat i att det har tagit alldeles för lång tid för många nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Mediantiden från beviljat uppehållstillstånd till arbete är över sju år för en nyanländ flykting, skyddsbehövande eller deras anhöriga.

För att förbättra integrationen genomförs nu en reform för nyanländas etablering (som du kan läsa mer om längst ner på sidan). Reformen lägger grunden för en ny integrationspolitik där vi ser att människor som kommer hit är olika och där arbete och kunskap i svenska språket är i fokus från första dagen.

Regeringen följer verksamheten noga genom dialoger med ansvariga myndigheter och löpande återrapporteringar. Reformen trädde i kraft den 1 december förra året och det är därför vanskligt att dra alltför långtgående slutsatser mot bakgrund av reformens omfattning och den begränsade tid som den har varit i bruk. Men de resultat som vi kan se är försiktigt positiva.

Av de personer som omfattas av reformen har en stor majoritet skrivits in på Arbetsförmedlingen (AF). Fram till slutet av maj hade cirka 3 700 nyanlända tagits emot och skrivits in av AF. Av dessa hade ungefär 2 800 personer fått beslut om rätt till etableringsplan och en stor del av dessa deltog i olika etableringsinsatser.

Avgörande för integrationen är att göra rätt från början. Därför är etableringsreformen viktig. Samtidigt finns en rad andra utmaningar på integrationsområdet som inte löses av reformen. Vi har därför också tillsatt en arbetsgrupp inom regeringskansliet för att ta fram en ny integrationspolitisk strategi. Gruppen ska bland annat se över integrationspolitikens nuvarande mål och inriktningar och bedöma vad som behöver förändras.

Integrationspolitiken står inför flera utmaningar. Hur kan vi höja sysselsättningsnivån för utrikes födda, och då särskilt utrikes födda kvinnor? I dag är skillnaden i sysselsättningsnivå mellan inrikes och utrikes födda 17 procent. Vi behöver fler som arbetar och bidrar till vår välfärd och fler människor ska få makten över sin vardag genom en egen lön att betala räkningar med. Redan i dag går över 600 000 utrikes födda till jobbet i Sverige. Samtidigt finns det en outnyttjad potential i alla dem som ännu inte har kommit in på arbetsmarknaden, men som inget hellre vill än att arbeta och klara sin egen försörjning.

Vi behöver fortsätta att förbättra undervisningen i Svenska för invandrare (SFI). Under förra mandatperioden infördes bland annat kunskapsmål på samtliga studievägar, nationella prov och en satsning på kompetensutveckling för sfi-lärare. Vi behöver gå vidare och göra det möjligt att individanpassa även undervisningen i svenska, göra det möjligt att i högre utsträckning läsa yrkessvenska och koppla studierna till praktik.

Vi måste också fundera på hur vi lyfter utsatta områden genom urban utvecklingspolitik. Vilket ansvar bör staten ha och hur säkrar vi den långsiktighet i insatser som efterfrågas lokalt?

Dessa och en rad andra frågor kommer den integrationspolitiska arbetsgruppen att titta närmare på. Sverige ska fortsatt vara ett öppet och tolerant land men vi ska samtidigt bli bättre på att ge alla nyanlända som kommer till Sverige möjlighet att bidra till vår gemensamma framtid. Etableringsreformen är ett viktigt steg på vägen mot att fler nyanlända snabbt ska kunna få jobb och komma in i samhället.

Erik Ullenhag
Integrationsminister (FP)

Foto: Johan Ödman

Fakta om etableringsreformen
Reformen, som är den största omläggningen av integrationspolitiken på 25 år innebär att:
- Arbetsförmedlingen får ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna.
- Arbetsförmedlingen tillsammans med den nyanlände upprättar en individuell etableringsplan för att påskynda den nyanländes etablering i arbets- och samhällslivet.
- En ny ersättning införs som är lika för alla nyanlända oberoende av var i landet man bor och utgår vid aktivt deltagande i etableringsinsatser.
- En ny aktör – etableringslots – ska stödja den nyanlände under etableringsperioden.
- Nyanlända som har en etableringsplan ska delta i samhällsorientering.

Syftet med reformen är att alla nyanlända som omfattas av reformen, utifrån sina egna förutsättningar, ska få professionellt stöd att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och få kännedom om de rättigheter och skyldigheter som gäller i Sverige.