Utbildningsnivå får inte avgöra om man ska få asyl

Högerns nyttoargument i svensk flykting- och integrationspolitik är en eftergift till rådande rasistiska strömningar i Europa. En human asyl- och välfärdspolitik får aldrig göra skillnad mellan en högutbildad asylsökande och dennes illitterate föräldrar. Det skriver Thaher Pelaseyed, ordförande för Vänsterpartiet Göteborg.

Runt om i Europa växer sig högerpopulistiska och rasistiska partier starka. I många länder innehar rasistiska partier platser i de nationella parlamenten. I andra länder, som Frankrike och Tyskland, har främlingsfientlighet blivit en integrerad del av högerregeringars dagspolitik.

Svensk politik har länge varit förskonad från denna utveckling. Inte förens hösten 2010 gjorde ett rasistiskt parti med rötter in den nationella rörelsen intåg i Sveriges riksdag. Det har länge funnits ett starkt motstånd mot att anamma rasistiska partiers retorik och politik. Med undantag för Folkpartiet har etablerade partier på högerkanten sällan låtit sig påverkas av främlingsfientliga strömningar. Efter valet 2010 ser vi dock en annan utveckling.

Den svenska asyl- och flyktingpolitiken har rört sig i en alltmer repressiv riktning. Allt oftare framförs nyttoargument i flykting- och integrationsdebatten. Högutbildade asylsökanden ska välkomnas. Det samma gäller de som snabbt kommer in i arbetsmarknaden. Däremot ska asylsökande som inte kan garantera sitt och anhörigas uppehälle få det svårt att stanna. Allt oftare blandas arbetskraftsinvandring med asylpolitiken. Nyttoargumentet att det ska finnas många vägar in i Sverige för den som vill arbeta, blundar för stora grupper asylsökande, t.ex. från Mellanöstern och Nordafrika, som flyr sina hemländer, inte för att primärt söka arbete, utan undan förföljelse, tortyr och dödshot.

Alliansregeringens nyttoargument är eftergifter till rasistiska strömningar i Sverige och i Europa. Detta påverkar också den s.k. integrationspolitiken. Alliansregeringen har genom etableringsreformen effektivt marknadsanpassat introduktionen av nyanlända. Etableringslotsar, i själva verket företag med varierande grad av seriositet, får ansvaret för introduktion av nyanlända. Den underliggande tanken är naturligtvis att lägga över såväl ansvar som kostnad och utförande på andra än regeringen. Nyttoargumentet återkommer även här. Integrationspolitiken ska omvandlas till en del av den växande privata tjänstesektorn. Slutmålet, att nyanlända ska få arbete, underordnas framväxten av nya privata företag som lever på pengar som förr var öronmärkta för Arbetsförmedlingen.

Vad är då alternativen? För det första måste en human asylprocess och arbetskraftsinvandring hållas isär. Det är orimligt att en högutbildad asylsökande från t.ex. Iran har lättare att stanna i Sverige än dennes föräldrar som har samma asylskäl men lägre utbildningsgrad.

För det andra måste en politik för full sysselsättning ersätta regeringens jobbskatteavdrag. Annars kommer utlandsfödda att alltid vara hänvisade till de otryggaste jobben under perioder av lågkonjunktur och hög arbetslöshet. Skattepengar ska användas för att skapa jobb, dels genom att fylla igen hålen som regeringen gröpt ur den offentliga sektorn och dels genom strategiska satsningar på utbyggnad av tågtrafiken, bostadsbyggande och framväxten av en miljösektor i glesbygden.

För det tredje måste regeringen överge outsourcing av myndigheters verksamhet som har målet att bekämpa arbetslöshet. Istället behövs mera resurser till Arbetsförmedlingen, en utbyggnad av vuxenutbildningen och en breddning av yrkesutbildningarna med teoretiska ämnen för att åstadkomma rörlighet inom sektorer som är konjunkturkänsliga.

Den växande rasismen i Europa har tvingat regeringar till eftergifter. Europa på 2010-talet präglas av hårdare asylpolitik, villkorade socialförsäkringssystem och gränskontroller. Vänsterns svar är bekämpa rasismen men också att stå upp för en human asylpolitik och generella välfärdssystem för alla oavsett bakgrund.

Thaher Pelaseyed
Ordförande Vänsterpartiet Göteborg