Bättre integration när kompetensen tas tillvara

Många utomeuropeiskt födda akademiker har arbeten där deras kompetens inte tas tillvara. Chansen att få ett jobb som matchar utbildningen skiljer sig dessutom kraftigt åt mellan kommuner. Det skriver ekonomen Li Jansson som i sin nya bok visar att de kommuner som lyckas bäst med matchningen har ett gott lokalt företagsklimat.

En framgångsrik integration mäts ofta genom hög sysselsättning bland den invandrade befolkningen. Lika viktigt är att människor arbetar i jobb där deras utbildning tillvaratas. Svensk integrationspolitik har dock misslyckats med att uppnå bägge dessa mål.

Bland utomeuropeiskt födda har endast 55 procent ett arbete, jämfört med över 80 procent av dem födda i Sverige. Knappt hälften av de högskoleutbildade utomeuropeiskt födda arbetar i ett yrke som motsvarar deras kompetens, betydligt lägre än bland svenskfödda akademiker.

Att invandra till ett nytt land kommer alltid innebära förlust av humankapital i form av minskade språkkunskaper, färre år av arbetslivserfarenhet och mindre kunskap om det nya landets arbetsmarknad. Därmed kommer det alltid vara svårare för den som invandrat till ett nytt land att hitta rätt jobb.

Samtidigt är det helt orimligt att samhället kastar bort varannan högskoleutbildning som utomeuropeiskt födda personer tar med sig till Sverige.

Till viss del kan problemen avhjälpas med bättre validering och språkkurser. Men skillnader mellan kommuner visar att det finns ytterligare vägar framåt. Andelen av de utomeuropeiskt födda akademikerna som hittar ett kvalificerat arbete varierar nämligen mellan 20 och 75 procent i de svenska kommunerna. Bäst lyckas kommuner som Lomma, Solna och Knivsta.

En ny studie visar att i kommuner med bra företagsklimat har fler utomeuropeiskt födda akademiker jobb som motsvarar deras kvalifikationer. Effekten kvarstår även när hänsyn tas till andra förklaringar, som var kommunen ligger och hur invandringen till kommunen ser ut. Att gå från kommunerna med sämst företagsklimat till de bästa ökar andelen utomeuropeiskt födda akademiker i jobb som matchar deras kompetens med 11 procentenheter. Omräknat i antal person skulle det innebära att 23 000 fler utomeuropeiskt födda akademiker skulle ha ett jobb som motsvarar deras utbildning. Dessutom blir betydligt fler utomeuropeiskt födda chefer i dessa kommuner.

Orsaken är att fler arbetstillfällen gör det enklare att hitta ett arbete där individens kompetens passar. Men när det råder brist på arbetstillfällen hamnar de välutbildade invandrarna i mindre kvalificerade arbeten och de som saknar utbildning ställs utanför arbetsmarknaden.

Bra företagsklimat är en nyckel till att skapa en inkluderande arbetsmarknad. Förutom de utomeuropeiskt födda gynnas också unga och personer med nedsatt arbetsförmåga. Reformer som ökar företagsamheten går därför hand i hand med en bättre social utveckling.

Li Jansson
Ekonom på Svenskt Näringsliv och författare till den nya boken ”Välståndssamhälle för alla – den företagsamma vägen ur fattigdom”, (Ekerlids).