Integrationspeng skapar verklig integration

Jan Rejdnell

Då etableringsreformen sjösattes för ett drygt år sedan förflyttades ansvaret för nyanlända invandrare från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Det löser inga problem. Vad som nu behövs är ett individanpassat system med fokus på mål snarare än metod och där en integrationspeng, motsvarande skolpeng, ska öka incitamenten till en framgångsrik etablering och integration. Det skriver Jan Rejdnell, en av författarna bakom Tankesmedjan Liberalernas rapport ”En privatare integration.”

Etableringsreformen har ett år och fyra månader på nacken. Ansvariga på departementet har sagt att det är för tidigt med en utvärdering. Men Tankesmedjan Liberalerna har utgått från ansatsen i reformen och utvecklat den till att bli individbaserad och prövad för varje individ om vilka insatser som behövs. Det är ett stort steg och en helt annan reform än den som nu är sjösatt.

Att flytta huvudmannaskapet från kommunerna till Arbetsförmedlingen löser inga egentliga problem. Det är fortfarande myndigheter som skall samarbeta istället för som nu samverka. Likaså har Arbetsförmedlingen fått nya uppgifter som att ordna bostad till de nyanlända som knappast ligger inom deras kompetens.

Systemet måste göras om och skapa ett pengsystem likt det vi har för skolpeng i dag.  Har vi fått det att fungera för små barn så kan vi också få det att fungera för nyanlända invandrare.

Ansvaret för olika delar av integrationen kan inte bara landa på myndigheter. Här kan olika privata aktörer ansvara på de områden som de är specialiserade på.

Det är dags att integrationen på allvar fokuserar på individen, lämnar över mer ansvar på de nyanlända själva och använder sig av privata aktörer och även privatpersoner i integrationen. Hela samhället måste vara en del i en nyanländs introduktion till det svenska samhället för att processen ska fungera.

I dag måste uteslutande alla genomgå en sfi-undervisning med skiftande standard på de olika orterna under 24 månader, innan man kan komma ifråga för ett jobb eller praktik. Vi sätter medvetet alla på skolbänken och säger att alla måste kunna svenska innan man går ut på arbetsmarknaden. Bara några hundra personer har fått ett instegsjobb (av 8000 som är inne i systemet) och de flesta av dessa har ordnat detta arbete eller praktik själva.

Ersättningssystemen är låsta och bestäms av staten och Arbetsförmedlingen. Så även reglerna för instegsjobb som är fyrkantiga. Konjunkturinstitutet har sagt att arbetslösheten kommer vara hög kommande fem år. I dag är arbetslösheten över 15 procent för utländsk födda och drygt 5 procent för de som är födda i Sverige. Det blir inte lätt att ordna praktik eller jobb om inte reglerna förenklas.

De aktiviteter som i dag anordnas är inte sammanhållna eller anpassade efter individen. För aktivitetsanordnarna finns sällan några incitament för att hjälpa den nyanlände genom aktiviteten snabbare, snarare tvärtom. Ersättningssystemet för de olika etableringsaktiviteterna måste göras om från grunden.

Vi föreslår att ersättningen görs om till ett rent pengasystem. Då ökar valfriheten för den nyanlände. Pengen följer då med den nyanlände och sitter inte, som idag, fast hos kommun eller andra geografiskt bundna aktörer. Istället för att kommunen får generella stöd för bosättning, sfi etc. så kommer pengasystemet göra att kommuner och andra aktörer endast får betalt för tjänster de faktiskt levererar.

Vi föreslår också att ersättningen betalas ut först när resultat uppnåtts, vilket ökar incitamenten för aktivitetsanordnarna att få den nyanlände genom systemet. Om upphandlingen av tjänster baseras på mål istället för metoder och aktiviteter ökar också möjligheterna att använda en komplett verktygslåda på ett mer samordnat sätt. Istället för att hela ansvaret för samordning läggs på Arbetsförmedlingen föreslår vi att samordningsansvaret övergår till etableringslotsarna, som med en integrationspeng till sitt förfogande ansvarar för de aktiviteter som den nyanlände anses behöva. I vissa fall kommer det inom den egna organisationen att finnas kompetens för att anordna vissa aktiviteter, men de tjänster som inte finns under det egna taket får köpas in från andra aktörer.

Genom att fördela ansvaret bättre och koppla ersättningarna till prestation skapas goda incitament för ökad samordning och fokus på resultat. Pengen ska givetvis också användas för tjänster som leder till att en nyanländ får en bostad.

Sedan Arbetsförmedlingen tog över bostadsförmedlingen har väntetiderna för eget boende ökat och fortsätter att göra så. För att snabba på den processen måste ansvaret för bostadsförmedling överföras till experter på området, istället för att ligga på en myndighet som i första hand arbetar med arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

I de fall pengen tar slut innan nödvändiga åtgärder är genomförda fullt ut, eller där nya åtgärder framkommer som nödvändiga eller önskvärda för etableringen, måste det vara möjligt att ansöka om ytterligare medel. Dessa ansökningar måste bedömas individuellt och den nyanländas ökade möjligheter till snabb etablering ska vara vägledande för beslutet.

Med ett integrationsråd blir fokus på individen och hur snabbt personen har möjlighet att kunna lära sig det svenska språket och uppfylla fler mål som är uppsatta. Vi måste hålla i minnet att efter 24 månader släpper staten greppet och flyttar ansvaret till aktuell kommun. Det måste hända mycket under den första tiden som den nyanlände kommer till Sverige.

Till första mötet med Integrationsrådet skall en validering göras av de yrkeskunskaper personen har. Rådet diskuterar med personen om förutsättningar, studietakt, yrkeskunskaper etc. En plan bestäms över vilka insatser som skall göras och i vilken takt personen skall läsa sfi etc.

I Integrationsrådet finns representanter för Arbetsförmedlingen, kommunens integrationsenhet, vald sfi-utbildare, vald lots, tolk och vid dess första möte även representant för Migrationsverket. En individuell plan ställs samman efter mötet som läggs in i personens egen läsplatta. Integrationsrådet har uppföljande möten inom sex månader efter första mötet för att stämma av hur planen följs. Minst fyra möten görs under tiden för etableringsplanens 24 månader.

Jan Rejdnell
Författare till Tankesmedjan Liberalernas rapport ”En privatare integration”

Facebook Twitter

4 kommentarer

Vad tycker du? Lämna en kommentar!
Vill du gå i svaromål? Kontakta oss.

  •  

Kommentarsregler

På Sverigesresurser.se pågår debatten om integration och dina kommentarer är en viktig del av detta. Vi vill dock att tonen i kommentarerna ligger på en anständig nivå. Kommentarsfunktionen övervakas i enlighet med Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Det innebär att den som kommenterar har juridiskt ansvar för sin text. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som inte följer svensk lag eller nedanstående regler:

  • Kränk inte individer, etniska grupper eller personer av en viss sexuell läggning.
  • Använd ett vårdat språk. Svordomar och könsord godtas inte.
  • Håll dig till det ämne som debattartikeln berör.

Hjälp oss gärna genom att anmäla kommentarer som du anser inte följer reglerna eller går över en anständighetsgräns.

Månadsarkiv

  • Följ oss på Twitter
  • Gilla oss på facebook
  • Vill du annonsera på sidan?
  • Vill du skriva en artikel?