Vi matchar ihop tillgång och efterfrågan

Projektet Nationell Matchning får till stånd fysiska möten mellan arbetsgivare och arbetssökande. Kvalificerade invandrare som har sökt hundratals jobb utan att bli kallade på anställningsintervju får därmed en chans att bli bedömda som individer. Det skriver Soledad Grafeuille, projektchef för Nationell Matchning.

”Jag fick för första gången i Sverige en intervju och fick där prata yrkesspråk med LKAB” Så sa Alfonse, geologingenjör från Burundi, efter att ha deltagit i en av matchningsresorna som Arbetsförmedlingens projekt Nationell Matchning anordnat.

Samtidigt som det på många orter i Sverige råder brist på kvalificerad arbetskraft är det ofta svårt för invandrare med akademisk utbildning att få arbete i linje med sin utbildning och erfarenhet.

Idén bakom Arbetsförmedlingens projekt Nationell Matchning är egentligen mycket enkel – att matcha kvalificerad arbetskraft med företag som har behov av arbetskraft. Att arbetsgivare ska hitta arbetskraft och arbetssökande arbete är grunden i Arbetsförmedlingens uppdrag.  Men utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden möts inte av sig själv, särskilt inte när det gäller sökande som saknar tidigare erfarenhet från den svenska arbetsmarknaden inom sitt yrke. Då krävs ofta omfattande arbetsgivarkontakter och riktade insatser.

En sådan insats, som varit av avgörande betydelse för Projekt Nationell Matchnings framgång, är att få till stånd fysiska möten mellan arbetsgivare och sökande. Personer som sökt hundratals tjänster utan att ha blivit kallade på en anställningsintervju får en chans att bli bedömda som individer och arbetsgivarna får se vilken potential som finns bland högutbildade invandrare. Därefter är det lättare för Arbetsförmedlingen, arbetsgivaren och den sökande att välja rätt i Arbetsförmedlingens verktygslåda. Ibland behövs det inga särskilda insatser alls. I vissa fall räcker det med en subventionerad anställning under en begränsad period. För andra krävs olika kombinationer av yrkessvenska, yrkeskompetensbedömning, praktik och kompletterade arbetsmarknadsutbildningar.  Gemensamt för de flesta av dessa verktyg är att de kräver att det finns ett intresse och en vilja från arbetsgivarens sida.

I takt med fler och fler högkvalificerade invandrare får arbete i linje med sin utbildning borde det bli allt mer naturligt för arbetsgivare, särskilt de som har svårt att hitta kvalificerad arbetskraft, att även utan särskilda matchningsinsatser från Arbetsförmedlingen kalla även personer utan tidigare erfarenhet av den svenska arbetsmarknaden på intervjuer och se dem som potentiella medarbetare. Men dit är det ännu långt kvar. Arbetsförmedlingen kommer därför under de närmaste åren, bland annat med hjälp av medel från den europeiska socialfonden (ESF), att utveckla en nationell matchning av högkvalificerade, nyanlända invandrare.

För de företag och organisationer som väljer att ta tillvara denna resurs finns stora fördelar. Förutom att det visar på en öppen attityd och ett samhällsansvar kan det vara avgörande för möjligheterna att växa eller att fullgöra sitt uppdrag. Eller som personalchefen Mikael Pudas vid LKAB uttryckte det: ”Den nationella matchningen ser vi som en fantastisk möjlighet för att hitta de kompetenser vi söker för att göra vår utveckling möjlig.”

Soledad Grafeuille
Projektchef Nationell Matchning