Slopa de låga förväntningarna

Kerstin

DITT SVAR. Misslyckad integration är en konsekvens av allt för låga förväntningar och betraktandet av nyanlända som offer har kommit att bli en självuppfyllande profetia. Med höjda incitament till arbete och en korrigerad förväntansbild kan Sverige bedriva en generös migrationspolitik som är både ekonomisk och socialt hållbar. Det skriver analytikern och egenföretagaren Kerstin Fredriksson.

I Storbritannien är somalier en av flera invandrargrupper som är framgångsrika vad det gäller företagande.  I Sverige tillhör somalierna en av de mest segregerade grupperna i samhället och förknippas knappast med entreprenörskap. Hur kommer detta sig? Den svenska integrationen, eller snarare segregationen, är ett resultat av den förväntansbild som vi har satt upp för nyanlända svenskar. Det är synd om dem. De har mycket att bearbeta. De har en annan kultur. De är analfabeter. De kommer inte lära sig tillräckligt med svenska. De behöver mera tid. En inställning där människor med kompetens och förmågor passiviseras och hamnar i utanförskap.

Välfärdsstaten Sverige erbjuder en fantastisk trygghet till dess invånare, samtidigt har det välmenande trygghetssystemet eliminerat incitamenten för att försörja sig själv, komma in på arbetsmarknaden och bli en del av samhället. Detta har resulterat i en integrationsprocess som inte är värd namnet och som framförallt inte är ekonomisk och socialt hållbar. Som nyanländ är handläggaren på Arbetsförmedlingen en av dina första, och i sorgligt många fall, den enda långvariga kontakten du kommer att ha med svenskar. Om nu denna viktiga förbindelse med det nya landet tar på sig offerglasögon varje gång de möter invandrare kan man också förvänta sig att resultatet blir därefter. Nämligen att det i genomsnitt tar sju år för en nyanländ att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

När jag för en kortare tid arbetade på just Arbetsförmedlingen fick jag veta att jag skulle instruera de arbetssökande att leta på platsbanken efter arbeten som lokalvårdare eller restaurangbiträden, oavsett om de varit generaldirektörer eller var analfabeter. Det var lika bra att inte skapa falska förhoppningar eftersom man menade att de aldrig kommer få något kvalificerat jobb i Sverige ändå. Den frustrerande erfarenheten från Arbetsförmedlingen resulterade i att jag under min studietid startade rekryteringsföretaget Jobgration tillsammans med en kollega. Vi ville ta vara på invandrares kompetens, vi visste att de fanns både mer vilja och kunskap än de hade fått chansen att visa. I vår databas har vi numera hundratals CV med utländska akademiker som har mycket att tillföra Sverige om vi bara är redo att tillvarata deras resurser.

När jag inför företagsstarten intervjuade utlandsfödda för att ta reda på deras erfarenheter som nyanlända i Sverige upptäckte jag ett tydligt samband. De som hade fått chansen att gå yrkesinriktad SFI hade kommit in på snabbare på arbetsmarknaden. Dessutom hade de hamnat på positioner som var relevanta med hänsyn till deras erfarenheter. Ett exempel på hur man skapar förväntan och möjliggör den. En av dem jag intervjuade berättade om sina vänner som inte fått möjlighet till denna typ av SFI. Istället fick dem ekonomiskt bistånd som skiljde sig marginellt från vad det skulle ha fått i nettolön om de arbetade, och därmed saknades incitament till att söka arbeten. De gick därmed även miste ett viktigt verktyg i integrationen, nämligen att utnyttja arbetsplatsen som en naturlig kontaktyta.

Att öka förväntansbilden och att även infria den är inte enbart nödvändigt av samhällsekonomiska skäl. De främlingsfientliga åsikter som vunnit fler anhängare under de senaste åren har hävdat att invandringen är en belastning för samhället som vi inte klarar av. Det bästa motargumentet är att bevisa att vi kan ta tillvara på kompetensen i ett mångkulturellt samhälle. Om vi inte kan det, är min farhåga att de har rätt.

Vår förväntansbild måste korrigeras om vi ska kunna bedriva en generös migrationspolitik som är både ekonomisk och socialt hållbar. Att lösa de utmaningar vi har gällande integrationen kommer vara svårt, men att inte förvänta sig att invandring kan bidra till Sverige gör det omöjligt att klara utmaningarna. Integration ska inte vara synonymt med omhändertagande eller förvaring. Integration ska istället handla om att måna om Sverige som välfärdsland och förena det med nya inslag som bidrar till en god framtid. Det vill säga att tillvarata Sveriges resurser.

 

Kerstin Fredriksson
Analytiker, egenföretagare och finalist i debattävlingen Ditt Svar

Facebook Twitter

Röstingen är
avslutad

Antal röster:
822

22 kommentarer

Vad tycker du? Lämna en kommentar!
Vill du gå i svaromål? Kontakta oss.

  •  

Kommentarsregler

På Sverigesresurser.se pågår debatten om integration och dina kommentarer är en viktig del av detta. Vi vill dock att tonen i kommentarerna ligger på en anständig nivå. Kommentarsfunktionen övervakas i enlighet med Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Det innebär att den som kommenterar har juridiskt ansvar för sin text. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som inte följer svensk lag eller nedanstående regler:

  • Kränk inte individer, etniska grupper eller personer av en viss sexuell läggning.
  • Använd ett vårdat språk. Svordomar och könsord godtas inte.
  • Håll dig till det ämne som debattartikeln berör.

Hjälp oss gärna genom att anmäla kommentarer som du anser inte följer reglerna eller går över en anständighetsgräns.

Månadsarkiv

  • Följ oss på Twitter
  • Gilla oss på facebook
  • Vill du annonsera på sidan?
  • Vill du skriva en artikel?