Viktigt – men svårt – att ta fram prognoser för migration

Foto: Kerstin Mothander

Under många år framöver är arbetskraftsinvandring en möjlighet för Sverige. Bland annat därför är det viktigt ta fram prognoser för den internationella migrationen. Men vi måste vara medvetna om att oväntade ekonomiska och politiska händelser gör det svårt att förutspå migrationsströmmarna. Det skriver Eskil Wadensjö, professor på Institutet för Social Forskning.

Vi vill veta vad som ska hända i framtiden. Det gäller till exempel väder och ekonomi och vi har särskilda myndigheter som gör prognoser. SMHI för vädret och Konjunkturinstitutet för den ekonomiska utvecklingen. Regeringen gör också Långtidsutredningar för den ekonomiska utvecklingen som traditionellt har gällt femårsperioder. För befolkningsutvecklingen, inklusive internationell migration, gör SCB numera prognoserna. Dessa prognoser är betydligt mer långsiktiga än de ekonomiska prognoserna. Den senaste som kom under 2012 täcker perioden fram till 2060, det vill säga nästan femtio år. Vad gäller vissa delar av befolkningsutvecklingen är prognoserna inte särskilt problematiska – som vad gäller antalet som dör och föds – men vad gäller den internationella migrationen är det betydligt mer problematiskt.

Varför vill vi då veta hur stor den internationella migrationen kommer att bli framöver? En orsak är bekymret att vi som andra länder har en åldrande befolkning. Allt fler är äldre, vilket kan leda till finansieringsproblem för den offentliga sektorn som följd av detta att den förvärvsaktiva andelen av befolkningen minskar. En andra orsak är att det för bostadsplanering och planering av olika typer av service är viktigt att veta hur många som kommer till landet och till vilka orter. Här ska understrykas att det för denna typ av planering är lika viktigt att veta hur migrationsströmmarna inom landet utvecklas. Hur många kommer att flytta till storstadsområdena?

Men det är svårt eller omöjligt att göra bra långsiktiga prognoser för den internationella migrationen. Jag ska visa det genom exempel från de senaste hundra åren. År 1913 avslutade den stora Emigrationsutredningen sitt arbete. Den uttryckte en stor oro för en fortsatt mycket omfattande utvandring från Sverige till USA. Men så kom det första världskriget och efter den en betydligt restriktivare immigrationspolitik i USA. Utvandringen från Sverige minskade markant, men många lämnade ändå Sverige och en prognos som gjordes i slutet av 1920-talet talade om en fortsatt emigration till USA – fast på en betydligt lägre nivå än före första världskriget. Men redan ett par år efter detta visade sig prognosen vara fel. Depressionen kom och återutvandringen från USA till Sverige gjorde att Sverige blev ett nettoinvandringsland, om än på en blygsam nivå, från 1930 och framåt. En befolkningsprognos som gjordes i slutet av 1930-talet utgick från att nettoimmigrationen skulle vara nära noll och kunde negligeras i beräkningarna. Men även här gick det fel. Andra världskriget ledde till stora flyktingströmmar och efter kriget blev arbetskraftsinvandringen omfattande.

Även under efterkrigstiden har invandringen ändrat karaktär många gånger, först med arbetskraftsinvandring, sedan flykting- och anhöriginvandring och nu åter arbetskraftsinvandring. De länder flyktingarna kommit från har varierat över tiden med politiska händelser. Upproret i Ungern, kuppen i Chile, utvecklingen i Iran och Mellanöstern, Berlinmurens fall, inbördeskriget i Jugoslavien, den arabiska våren och inbördeskriget i Syrien är några av dessa händelser.  Under de senaste decennierna har Sverige kommit med i gemensamma arbetsmarknader: Den nordiska bildades 1954, Sverige kom med i EU/EEA:s gemensamma arbetsmarknad 1994 (och EU 1995) och den utvidgades med totalt tolv nya medlemmar i främst Central- och Östeuropa 2004 och 2007. Prognoserna som gjorts under efterkrigstiden har inte kunna förutse de starka ekonomiska svängningarna och de politiska händelserna och därmed de stora svängningarna i migrationen.

Men ska vi då inte göra prognoser för den internationella migrationen? Det bör vi fortsätta med, men vi måste se svårigheterna och kontinuerligt göra uppdateringar och vara beredda på nya politiska händelser, som senast den arabiska våren och inbördeskriget i Syrien. Vi vet bara inte när och var. Vi vet inte heller var och när ekonomiska kriser inträffar. När kommer nästa händelse – som de som följde efter den finansiella krisen 2008 och som drabbade Sydeuropa hårt med konsekvenser för den internationella migrationen? Det som går att säga med större säkerhet är att lönerna i Sverige kommer att vara högre än i många andra länder under mycket lång tid framöver och att arbetskraftsmigration är en möjlighet även i framtiden för Sveriges del.

Eskil Wadensjö
Professor, Institutet för Social Forskning, Stockholms universitet

Foto: Kerstin Mothander

Facebook Twitter

Inga kommentarer än

Vad tycker du? Lämna en kommentar!
Vill du gå i svaromål? Kontakta oss.

  •  

Kommentarsregler

På Sverigesresurser.se pågår debatten om integration och dina kommentarer är en viktig del av detta. Vi vill dock att tonen i kommentarerna ligger på en anständig nivå. Kommentarsfunktionen övervakas i enlighet med Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Det innebär att den som kommenterar har juridiskt ansvar för sin text. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som inte följer svensk lag eller nedanstående regler:

  • Kränk inte individer, etniska grupper eller personer av en viss sexuell läggning.
  • Använd ett vårdat språk. Svordomar och könsord godtas inte.
  • Håll dig till det ämne som debattartikeln berör.

Hjälp oss gärna genom att anmäla kommentarer som du anser inte följer reglerna eller går över en anständighetsgräns.

Månadsarkiv

  • Följ oss på Twitter
  • Gilla oss på facebook
  • Vill du annonsera på sidan?
  • Vill du skriva en artikel?