Vår rapport tål att granskas

REPLIK. Marcus Priftis går i en krönika i Dagens Arena (13/9) till hårt angrepp mot vår rapport ”Vi har hittat en analfabet” och menar att vi spelar rasister i händerna. Men om Priftis hade läst rapporten hade han insett att den kritik som framförs enbart bekräftar våra slutsatser, skriver rapportens författare Sohrab Fadai.

Journalisten och författaren Marcus Priftis kritik är tudelad: dels påstår han att vi använder siffror om utbildning för att argumentera för ökad invandring och dels går han till angrepp mot metodiken för vår undersökning. Han landar slutligen i att vi ger “underlag” för påståendet att “antirasister ljuger” och att vi “utgår från premisser som är formulerade för att gynna rasister”.

Det hade inte varit några problem med Priftis slutsatser om hans utgångspunkter hade grund i verkligheten. Nu bygger de på felaktiga antaganden och det kan såväl Priftis, som vem som helst, kontrollera genom att läsa vår rapport.

Vi klargör tidigt i vår rapport att individer och deras människovärde inte kan reduceras till siffror och statistik om deras utbildning. Vi argumenterar inte för ökad invandring utifrån siffror om utbildningsnivå. Vi tar upp fördelningen av den migration som kommer till landet, men ger inga förslag om ökad invandring i relation till siffror om utbildning. Priftis grundläggande utgångspunkt för sin kritik är således baserat på en ren felaktighet.

Vår rapport tar istället utgångspunkt i att det finns goda anledningar till att det är viktigt att granska myter om människor som invandrat. Dels är det slöseri med resurser när verksamheter anpassas efter uppgifter baserade på bristande underlag och dels så riskerar fördomar att slå rot. Myter har nämligen en tendens att vara god mylla för fördomar att växa i.

Vi har varit tydliga med att vi tagit fram en motbild utifrån ett stickprov, varken mer eller mindre. Efter undersökningen började vi granska underlagen för siffran som florerat om att 50 procent av somalisvenskar är analfabeter. Underlagen höll inte för granskning. Nu har det också erkänts av flera tjänstemän på Borlänge kommun som valt att sluta sprida den felaktiga uppgiften om analfabetism. Undersökningen gav alltså grund till att granska påståendet och skapa en diskussion kring det. Denna diskussion har varit givande och vi har fått mängder med tacksamma mail, meddelanden och samtal från människor med ursprung i Somalia för att vi vågat lyfta frågan.

Även slutsatserna i Priftis metodkritik bygger på felaktiga antaganden. Om Priftis hade läst vår rapport hade han vetat att vår avsikt inte är att “bevisa” att 0,7 procent (eller för den delen 7 procent) är analfabeter. Vår uttalade avsikt är att visa hur fel det blir när högt uppsatta politiker, tjänstemän och medier sprider myten om att 50 procent är analfabeter ända upp i Sveriges riksdag. Vi har velat visa att allt vi idag har kännedom om istället pekar på en mer nyanserad verklighet.

Vi tar själva upp den metodkritik Priftis triumferar med och påpekar att den är viktig och klok. Vi ber läsaren applicera kritiken, inte bara på vår undersökning, utan också på underlaget för påståendet om en utbredd analfabetism. Vi ser då också att underlaget inte håller, vilket också är vår huvudpoäng. Den som riktar kritik mot metoden bakom slutsatserna bekräftar således, måhända i Priftis fall omedvetet, det som redan står att läsa i vår rapport.

Det kommer förstås alltid att finnas människor som bedriver den typen av metodkritiskt tänkande selektivt. Vi riktar oss till dem som kan och vill tänka urskillningslöst i sin kritik och granska siffror likvärdigt och under samma förutsättningar. I och med publicering ger vi också var och en chansen att bilda en egen uppfattning i frågan. Vår rapport tål att granskas.

Om tidigare nämnda metodkritiska frågor ställts, hade siffran om “50 procent” fått spridning då? Vad får den här typen av myter för konsekvenser i samhället och för människors liv? Det är ämnen som vi har lyckats skapa en givande och framgångsrik dialog kring såväl i Stockholm som i Borlänge. I veckorna som kommer för vi vidare den dialogen med bland annat kommunalrådet i Borlänge. Priftis behövs också i den framtida dialogen. Vi tror att hans erfarenhet och kunskap kan ge mycket för samtalet. När han har läst in sig på materialet.

Att sprida svepande myter om människor som invandrat och vissa etniska grupper har konsekvenser. Det kan bidra till att skapa en attityd i samhället där människor klumpas ihop. Där de registreras, döms ut, hatas och förföljs bara på grund av vilken bakgrund de har. Där varken den läkarutbildade eller den som helt saknar skolgång får ett mottagande som är rättvist med lika förutsättningar och rättigheter. Där människor inte behandlas som individer utan som resultat av sina ursprung.

Om verkligheten får komma fram i insiktsfulla dialoger så tror vi att mycket kan göras för att motverka sådana myter. För där det insatta och insiktsfulla samtalet förs har de fördomsfulla myterna väldigt liten plats att slå rot.

Sohrab Fadai
Skribent och rapportförfattare till “Vi har hittat en analfabet”(MIKLO)

Foto: Nirvana Gharni