Visst finns rasism i Sverige. Dagens uppskruvade debatt ger dessutom bilden av att graden av svensk rasism har ökat kraftigt. Men det är oklart vad vi egentligen menar med rasism och hur man än mäter tycks den faktiskt ha sjunkit kraftigt. Det skriver Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Polisens jakt på papperslösa i kollektivtrafiken har lett till högljudda protester och berättigat motstånd. Men när nu ansvar utkrävs är det viktigt att komma ihåg att beslutsfattarna bakom projektet inte återfinns bland polischeferna på Kungsholmen. Snarare är projektet ett resultat av en 30-årig europeisk politik, präglad av både borgerligt och socialdemokratiskt styre. Det skriver Torbjörn Jerlerup, liberal debattör och medgrundare av Motargument.
I dokumentären ”Hej svensk” får vi följa klass 2A i Kvarnbackaskolan i Kista och deras relationer till det svenska samhället. Trots lärarnas goda intentioner och helhjärtade engagemang riskerar deras sätt att tala om svenskhet att förstärka barnens upplevelse av att inte höra hemma här. Det skriver nätdebattören Christofer Laurin.
Om polisen ska framstå som trovärdiga i sitt uppdrag måste politiseringen av människors kroppar upphöra. Polisens uppmärksammade Reva-projekt med utlänningskontroller i tunnelbanan är inte bara problematiskt för att det går ut på att jaga samhällets mest utsatta. Det förstärker även föreställningen om svenskheten som någonting bundet till ett särskilt utseende. Det skriver Salar Rashid, socialdemokrat i Stockholms kommunfullmäktige.
Utvecklingen i Europa visar att tanken om fri rörlighet inte är så avlägsen som svensk debatt ibland kan påskina. I stället för att tala om invandringsproblem borde samtalet riktas mot att hantera det egentliga problemet - den arbetsmarknad som idag stänger ute invandrare såväl som ungdomar från etablering i samhället. Det skriver Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Johan Hedin.
Svenska myndigheter måste sluta att uppmuntra en passiv informationsöverföring till nyanlända invandrare. I stället behöver vi få igång en dialog mellan invandraren och det svenska majoritetssamhället och dess myndigheter. Det skriver Ernest Radal, en av personerna bakom Mobilearn.
REPLIK. Stefan Fölster ger en förenklad och onyanserad bild av integrationen i Sverige. När han gör sin analys på kommunnivå, kan detta dölja problem i vissa stadsdelar i och med att kommunen som helhet uppvisar goda resultat. Inte heller gör Fölster skillnad mellan olika sorters invandrare, trots att situationen ser väldigt olika ut mellan olika grupper. Det skriver Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitet.
Under många år framöver är arbetskraftsinvandring en möjlighet för Sverige. Bland annat därför är det viktigt ta fram prognoser för den internationella migrationen. Men vi måste vara medvetna om att oväntade ekonomiska och politiska händelser gör det svårt att förutspå migrationsströmmarna. Det skriver Eskil Wadensjö, professor på Institutet för Social Forskning.
Vi försöker ersätta den gamla rasismen med en välviljans rasism genom en fixering vid mångfald och människors ursprung. Men det går inte att ersätta en stor orättvisa med en mindre orättvisa. När vi kvoterar, skapar invandrarroller och stänger in människor i fack ersätter vi en liten bur med en något större bur. Målet måste vara att vi ska ut ur båda dessa burar, skriver Adam Cwejman, integrationsansvarig på Timbro och författare till boken Välviljans rasism.
Debatten om böneutrop i Botkyrka ger skäl till eftertanke. Menar vi allvar med religionsfriheten i Sverige? Då räcker varken argument om buller eller brist på tradition för att motsätta sig att kyrkornas klockringning nu också får sällskap av minareternas böneutrop. Det skriver Maxwell Mandela (FP), ledamot i demokrati- och integrationsberedning i Botkyrka kommun.
REPLIK. Att säga att Sveriges politiska opposition inte diskuterar integration, är som att påstå att vi inte talar om jobben. Det skriver Miljöpartiets Mehmet Kaplan, talesperson för lika rättsfrågor, och Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson, i en reaktion på folkpartisten Jasenko Selimovic text på DN Debatt (21/10).
Om vi låter frasen ”att vara svensk” bli inkluderande och innebära att vi kan vara både lika och olika, så är detta något vi kan mötas kring. Om vi skapar ett Sverige där varje människa har ett värde och varje resurs sätts i samhällets tjänst, då kan vi tillsammans hålla den svenskheten levande och stark. Det skriver Golnaz Hashemzadeh, författare till romanen Hon är inte jag och grundare till organisationen Inkludera Invest.
Att dömas till ett liv i utanförskap i Sverige är inte det värsta som kan hända en människa. Som Rola Brentlin från Migro påpekade i SVT:s Debatt i torsdags är en massgrav i Somalia betydligt värre. Men en framgångsrik integrationsdebatt kan inte utgå ifrån de förhållanden som människor flytt ifrån, utan måste se till vilket samhälle de faktiskt lever i idag. Det skriver Mia Päärni (S), vice ordförande i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd.
Det går inte att blunda för att rasismen är den viktigaste anledningen till segregationen. Nyckeln till att lösa integrationsproblemen är att göra upp med rasismen. Men för att göra det måste vi sluta låtsas att rasism utförs av illvilja av i grunden elaka människor, och istället våga se att den största delen av rasismen i samhället utförs av hyggliga människor av rädsla eller slentrian. Det skriver Marcus Priftis, författare till boken Främling, vad döljer du för mig?.
”Snälla” mångkulturalister som mäter ”de andras” kultur enligt en annan måttstock än den som gäller för svenskar, förstör för oss liberala muslimer. Er välvilja och naivitet skapar ett hat under ytan som vi drabbas av. Det skriver Bahareh Mohammadi Andersson, samhällsvetare, aktivist och kommunal kvinnofridssamordnare.
Genom att minska invandringen skapas bättre möjligheter för dem som redan har flyttat hit att bli en del av den svenska nationen. Risken med dagens radikala demografiska förändringar är annars att vi får ett samhälle i obalans och som saknar en majoritetskultur eftersom alla befolkningsgrupper är i minoritet. Det skriver Gustav Kasselstrand (SDU), förbundsordförande, och Jonas Andersson (SDU), migrationspolitisk talesperson.
I en globaliserad värld gäller det att ta vara på migrationens positiva effekter. Alliansen har därför arbetat för att skapa goda förutsättningar för att tillgodose den svenska arbetsmarknadens behov. Det svenska systemet för arbetskraftsinvandring är redan det mest öppa bland alla OECD-länder, men regeringen vill nu göra ännu mer för att underlätta ökad rörlighet mellan Sverige och migranternas ursprungsländer. Det skriver migrationsminister Tobias Billström (M).
Projektet Nationell Matchning får till stånd fysiska möten mellan arbetsgivare och arbetssökande. Kvalificerade invandrare som har sökt hundratals jobb utan att bli kallade på anställningsintervju får därmed en chans att bli bedömda som individer. Det skriver Soledad Grafeuille, projektchef för Nationell Matchning.
Uppdrag gransknings reportage om svenska imamers familjerådgivning är ett tydligt exempel på strukturell diskriminering, där gruppen muslimer underordnar sig gruppen svenskar. Men ett allvarligt försök att integrera svenska muslimer vore att utforma en imamutbildning som står för svensk islam. Det skriver beteende- och genusvetaren Aiat Majeed-Jakobsson.
Då etableringsreformen sjösattes för ett drygt år sedan förflyttades ansvaret för nyanlända invandrare från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Det löser inga problem. Vad som nu behövs är ett individanpassat system med fokus på mål snarare än metod och där en integrationspeng, motsvarande skolpeng, ska öka incitamenten till en framgångsrik etablering och integration. Det skriver Jan Rejdnell, en av författarna bakom Tankesmedjan Liberalernas rapport ”En privatare integration.”
Visst finns rasism i Sverige. Dagens uppskruvade debatt ger dessutom bilden av att graden av svensk rasism har ökat kraftigt. Men det är oklart vad vi egentligen menar med rasism och hur man än mäter tycks den faktiskt ha sjunkit kraftigt. Det skriver Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Polisens jakt på papperslösa i kollektivtrafiken har lett till högljudda protester och berättigat motstånd. Men när nu ansvar utkrävs är det viktigt att komma ihåg att beslutsfattarna bakom projektet inte återfinns bland polischeferna på Kungsholmen. Snarare är projektet ett resultat av en 30-årig europeisk politik, präglad av både borgerligt och socialdemokratiskt styre. Det skriver Torbjörn Jerlerup, liberal debattör och medgrundare av Motargument.
I dokumentären ”Hej svensk” får vi följa klass 2A i Kvarnbackaskolan i Kista och deras relationer till det svenska samhället. Trots lärarnas goda intentioner och helhjärtade engagemang riskerar deras sätt att tala om svenskhet att förstärka barnens upplevelse av att inte höra hemma här. Det skriver nätdebattören Christofer Laurin.
Om polisen ska framstå som trovärdiga i sitt uppdrag måste politiseringen av människors kroppar upphöra. Polisens uppmärksammade Reva-projekt med utlänningskontroller i tunnelbanan är inte bara problematiskt för att det går ut på att jaga samhällets mest utsatta. Det förstärker även föreställningen om svenskheten som någonting bundet till ett särskilt utseende. Det skriver Salar Rashid, socialdemokrat i Stockholms kommunfullmäktige.
Utvecklingen i Europa visar att tanken om fri rörlighet inte är så avlägsen som svensk debatt ibland kan påskina. I stället för att tala om invandringsproblem borde samtalet riktas mot att hantera det egentliga problemet - den arbetsmarknad som idag stänger ute invandrare såväl som ungdomar från etablering i samhället. Det skriver Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Johan Hedin.
Svenska myndigheter måste sluta att uppmuntra en passiv informationsöverföring till nyanlända invandrare. I stället behöver vi få igång en dialog mellan invandraren och det svenska majoritetssamhället och dess myndigheter. Det skriver Ernest Radal, en av personerna bakom Mobilearn.
REPLIK. Stefan Fölster ger en förenklad och onyanserad bild av integrationen i Sverige. När han gör sin analys på kommunnivå, kan detta dölja problem i vissa stadsdelar i och med att kommunen som helhet uppvisar goda resultat. Inte heller gör Fölster skillnad mellan olika sorters invandrare, trots att situationen ser väldigt olika ut mellan olika grupper. Det skriver Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitet.
Under många år framöver är arbetskraftsinvandring en möjlighet för Sverige. Bland annat därför är det viktigt ta fram prognoser för den internationella migrationen. Men vi måste vara medvetna om att oväntade ekonomiska och politiska händelser gör det svårt att förutspå migrationsströmmarna. Det skriver Eskil Wadensjö, professor på Institutet för Social Forskning.
Vi försöker ersätta den gamla rasismen med en välviljans rasism genom en fixering vid mångfald och människors ursprung. Men det går inte att ersätta en stor orättvisa med en mindre orättvisa. När vi kvoterar, skapar invandrarroller och stänger in människor i fack ersätter vi en liten bur med en något större bur. Målet måste vara att vi ska ut ur båda dessa burar, skriver Adam Cwejman, integrationsansvarig på Timbro och författare till boken Välviljans rasism.
Debatten om böneutrop i Botkyrka ger skäl till eftertanke. Menar vi allvar med religionsfriheten i Sverige? Då räcker varken argument om buller eller brist på tradition för att motsätta sig att kyrkornas klockringning nu också får sällskap av minareternas böneutrop. Det skriver Maxwell Mandela (FP), ledamot i demokrati- och integrationsberedning i Botkyrka kommun.
REPLIK. Att säga att Sveriges politiska opposition inte diskuterar integration, är som att påstå att vi inte talar om jobben. Det skriver Miljöpartiets Mehmet Kaplan, talesperson för lika rättsfrågor, och Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson, i en reaktion på folkpartisten Jasenko Selimovic text på DN Debatt (21/10).
Om vi låter frasen ”att vara svensk” bli inkluderande och innebära att vi kan vara både lika och olika, så är detta något vi kan mötas kring. Om vi skapar ett Sverige där varje människa har ett värde och varje resurs sätts i samhällets tjänst, då kan vi tillsammans hålla den svenskheten levande och stark. Det skriver Golnaz Hashemzadeh, författare till romanen Hon är inte jag och grundare till organisationen Inkludera Invest.
Att dömas till ett liv i utanförskap i Sverige är inte det värsta som kan hända en människa. Som Rola Brentlin från Migro påpekade i SVT:s Debatt i torsdags är en massgrav i Somalia betydligt värre. Men en framgångsrik integrationsdebatt kan inte utgå ifrån de förhållanden som människor flytt ifrån, utan måste se till vilket samhälle de faktiskt lever i idag. Det skriver Mia Päärni (S), vice ordförande i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd.
Det går inte att blunda för att rasismen är den viktigaste anledningen till segregationen. Nyckeln till att lösa integrationsproblemen är att göra upp med rasismen. Men för att göra det måste vi sluta låtsas att rasism utförs av illvilja av i grunden elaka människor, och istället våga se att den största delen av rasismen i samhället utförs av hyggliga människor av rädsla eller slentrian. Det skriver Marcus Priftis, författare till boken Främling, vad döljer du för mig?.
”Snälla” mångkulturalister som mäter ”de andras” kultur enligt en annan måttstock än den som gäller för svenskar, förstör för oss liberala muslimer. Er välvilja och naivitet skapar ett hat under ytan som vi drabbas av. Det skriver Bahareh Mohammadi Andersson, samhällsvetare, aktivist och kommunal kvinnofridssamordnare.
Genom att minska invandringen skapas bättre möjligheter för dem som redan har flyttat hit att bli en del av den svenska nationen. Risken med dagens radikala demografiska förändringar är annars att vi får ett samhälle i obalans och som saknar en majoritetskultur eftersom alla befolkningsgrupper är i minoritet. Det skriver Gustav Kasselstrand (SDU), förbundsordförande, och Jonas Andersson (SDU), migrationspolitisk talesperson.
I en globaliserad värld gäller det att ta vara på migrationens positiva effekter. Alliansen har därför arbetat för att skapa goda förutsättningar för att tillgodose den svenska arbetsmarknadens behov. Det svenska systemet för arbetskraftsinvandring är redan det mest öppa bland alla OECD-länder, men regeringen vill nu göra ännu mer för att underlätta ökad rörlighet mellan Sverige och migranternas ursprungsländer. Det skriver migrationsminister Tobias Billström (M).
Projektet Nationell Matchning får till stånd fysiska möten mellan arbetsgivare och arbetssökande. Kvalificerade invandrare som har sökt hundratals jobb utan att bli kallade på anställningsintervju får därmed en chans att bli bedömda som individer. Det skriver Soledad Grafeuille, projektchef för Nationell Matchning.
Uppdrag gransknings reportage om svenska imamers familjerådgivning är ett tydligt exempel på strukturell diskriminering, där gruppen muslimer underordnar sig gruppen svenskar. Men ett allvarligt försök att integrera svenska muslimer vore att utforma en imamutbildning som står för svensk islam. Det skriver beteende- och genusvetaren Aiat Majeed-Jakobsson.
Då etableringsreformen sjösattes för ett drygt år sedan förflyttades ansvaret för nyanlända invandrare från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Det löser inga problem. Vad som nu behövs är ett individanpassat system med fokus på mål snarare än metod och där en integrationspeng, motsvarande skolpeng, ska öka incitamenten till en framgångsrik etablering och integration. Det skriver Jan Rejdnell, en av författarna bakom Tankesmedjan Liberalernas rapport ”En privatare integration.”
