Genom att minska invandringen skapas bättre möjligheter för dem som redan har flyttat hit att bli en del av den svenska nationen. Risken med dagens radikala demografiska förändringar är annars att vi får ett samhälle i obalans och som saknar en majoritetskultur eftersom alla befolkningsgrupper är i minoritet. Det skriver Gustav Kasselstrand (SDU), förbundsordförande, och Jonas Andersson (SDU), migrationspolitisk talesperson.
I en globaliserad värld gäller det att ta vara på migrationens positiva effekter. Alliansen har därför arbetat för att skapa goda förutsättningar för att tillgodose den svenska arbetsmarknadens behov. Det svenska systemet för arbetskraftsinvandring är redan det mest öppa bland alla OECD-länder, men regeringen vill nu göra ännu mer för att underlätta ökad rörlighet mellan Sverige och migranternas ursprungsländer. Det skriver migrationsminister Tobias Billström (M).
Projektet Nationell Matchning får till stånd fysiska möten mellan arbetsgivare och arbetssökande. Kvalificerade invandrare som har sökt hundratals jobb utan att bli kallade på anställningsintervju får därmed en chans att bli bedömda som individer. Det skriver Soledad Grafeuille, projektchef för Nationell Matchning.
Uppdrag gransknings reportage om svenska imamers familjerådgivning är ett tydligt exempel på strukturell diskriminering, där gruppen muslimer underordnar sig gruppen svenskar. Men ett allvarligt försök att integrera svenska muslimer vore att utforma en imamutbildning som står för svensk islam. Det skriver beteende- och genusvetaren Aiat Majeed-Jakobsson.
Då etableringsreformen sjösattes för ett drygt år sedan förflyttades ansvaret för nyanlända invandrare från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Det löser inga problem. Vad som nu behövs är ett individanpassat system med fokus på mål snarare än metod och där en integrationspeng, motsvarande skolpeng, ska öka incitamenten till en framgångsrik etablering och integration. Det skriver Jan Rejdnell, en av författarna bakom Tankesmedjan Liberalernas rapport ”En privatare integration.”
Vi behöver inte bjuda in Sverigedemokraterna i finrummet. De är redan där. Det viktiga är att vi inte accepterar den världsbild som partiet sprider och heller inte utgå ifrån den när man själv formulerar politik. Det skriver Ola Karlman, student i mänskliga rättigheter och tidigare ordförande i Ungdom Mot Rasism.
Replik. Skollagen och läroplanen slår fast att den svenska skolan ska fostra eleverna i mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar. Det skriver Helen Törnqvist, centerpartist och gruppledare i Utbildningsnämnden i Stockholm stad apropå Christian Fernández tidigare text på Sverigesresurser.se.
Skolans uppdrag kan inte bara vara att uppnå kunskapsmålen, utan också att skapa ansvarsfulla medborgare. Vi behöver därför en skola som lägger mindre vikt vid att möta föräldrars och elevers önskemål och större fokus på att fostra och integrera eleverna – vare sig de är de är födda i Sverige eller utomlands. Det skriver Christian Fernández, forskare vid Malmö högskola.
Uppvärdera gärna medborgarskapet – och gör det genom att slopa klassificeringen invandrare. Det skriver Madeleine Opira, författare till boken Generation Integration, med anledning av regeringens nytillsatta medborgarskapsutredning.
Många utomeuropeiskt födda akademiker har arbeten där deras kompetens inte tas tillvara. Chansen att få ett jobb som matchar utbildningen skiljer sig dessutom kraftigt åt mellan kommuner. Det skriver ekonomen Li Jansson som i sin nya bok visar att de kommuner som lyckas bäst med matchningen har ett gott lokalt företagsklimat.
Utnyttjande av illegal arbetskraft, tveksamt användande av F-skattsedlar och arbetare som inte får rätt lön. Sådana missförhållanden är ovärdiga och oacceptabla – och dessutom snedvrider de konkurrensen och gör det svårare för hederliga företag att verka. Det är dags att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden, skriver Ylva Johansson (S), arbetsmarknadspolitisk talesperson, och Maria Stenberg (S), riksdagsledamot .
Det finns alltid en chans att lyckas. Det är det budskap vi måste ge dagens ungdomar – i stället för att bara stämma in i klagosången om misslyckad integration. ”Jag tänker göra mitt yttersta för att dagens invandrarungdomar både ska våga tro på sin egen inneboende förmåga samt lita på det samhälle de tillhör”, skriver Göran Hägglund, partiledare för Kristdemokraterna.
Trots alla hinder är det möjligt att slå sig fram och lyckas i det svenska samhället. Det bevisas av det faktum att ungdomar av iranskt ursprung, trots sämre ekonomiska förutsättningar, påbörjar högskolestudier i större utsträckning än unga människor av svenskt ursprung. Det skriver Nima Sanandaji, författare till boken ”Från fattigdom till framgång – om iranska invandrare som lyckas och om svensk integrationspolitik som inte gör det”.
Sverigedemokraternas kräver att alla som vill bo i Sverige ska ingå i det som partiet beskriver som den svenska kulturen. Skulle detta krav verkligen gälla hela den svenska befolkningen så vet jag inte hur många svenskar vi skulle ha kvar i landet. Det skriver studenten Sonja Nettelbladt.
När det gäller att motverka utanförskap har Sverige möjlighet att bli ett föregångsland. Men då krävs att vi agerar, tänker långsiktigt och ser satsningarna som sociala investeringar. Dessutom är det både medmänskligt och lönsamt att jobba mot utanförskapet. Det skriver Karl Lindqvist, grundare av stiftelsen Polstjärna.
Ett stort antal människor har kommit in i Sverige – men inte på arbetsmarknaden. Om vi inte vill döma dessa människor till ett livslångt utanförskap, måste vi skapa en öppnare arbetsmarknad med lägre trösklar. Det skriver Jasenko Selimovic (FP).
Barn med rötter i andra länder än Sverige behöver inte ”skyddas” från svenska kulturuttryck. Att fira jul och Lucia på dagis och skola kan vara ett sätt att integreras, att få kunskap om de många traditioner som finns i det nya hemlandet. Det skriver Adam Cwejman, ordförande för Liberala ungdomsförbundet.
Skolan ska lära svenska elever demokrati och goda värderingar. Men när Stockholms utbildningsnämnd ska ta beslut om att lägga ner Bredbyskolan i Rinkeby utan hänsyn till elevernas upprörda röster, kränker man barnens FN-stadgade rättigheter. Det skriver Rami Al-khamisi, en av grundarna till ungdomsorganisationen Megafonen som arbetar för att stärka ungdomars politiska inflytande i Järva.
Ett år efter etableringsreformen har det gått alltför kort tid för att ge den en definitiv utvärdering, men för dem som går in i sitt andra år av etableringsinsatser har alltför lång tid gått för att man kan tillåta att den misslyckas. Därför måste vi nu lära av de goda exemplen. Det skriver Karin Zelano från tankesmedjan FORES.
Visst är det bra att regeringen fokuserar på arbetslinjen också när det gäller flyktingar. Men för att nyanlända snabbare ska kunna etableras på den svenska arbetsmarknaden måste vi stimulera deras egen drivkraft och kreativitet. Och för att åstadkomma detta måste vi utmana byråkratiska strukturer som skapats för att skydda och bevara. Det skriver Anders Lindström, som tidigare varit flyktingsamordnare i Falköpings kommun.
Genom att minska invandringen skapas bättre möjligheter för dem som redan har flyttat hit att bli en del av den svenska nationen. Risken med dagens radikala demografiska förändringar är annars att vi får ett samhälle i obalans och som saknar en majoritetskultur eftersom alla befolkningsgrupper är i minoritet. Det skriver Gustav Kasselstrand (SDU), förbundsordförande, och Jonas Andersson (SDU), migrationspolitisk talesperson.
I en globaliserad värld gäller det att ta vara på migrationens positiva effekter. Alliansen har därför arbetat för att skapa goda förutsättningar för att tillgodose den svenska arbetsmarknadens behov. Det svenska systemet för arbetskraftsinvandring är redan det mest öppa bland alla OECD-länder, men regeringen vill nu göra ännu mer för att underlätta ökad rörlighet mellan Sverige och migranternas ursprungsländer. Det skriver migrationsminister Tobias Billström (M).
Projektet Nationell Matchning får till stånd fysiska möten mellan arbetsgivare och arbetssökande. Kvalificerade invandrare som har sökt hundratals jobb utan att bli kallade på anställningsintervju får därmed en chans att bli bedömda som individer. Det skriver Soledad Grafeuille, projektchef för Nationell Matchning.
Uppdrag gransknings reportage om svenska imamers familjerådgivning är ett tydligt exempel på strukturell diskriminering, där gruppen muslimer underordnar sig gruppen svenskar. Men ett allvarligt försök att integrera svenska muslimer vore att utforma en imamutbildning som står för svensk islam. Det skriver beteende- och genusvetaren Aiat Majeed-Jakobsson.
Då etableringsreformen sjösattes för ett drygt år sedan förflyttades ansvaret för nyanlända invandrare från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Det löser inga problem. Vad som nu behövs är ett individanpassat system med fokus på mål snarare än metod och där en integrationspeng, motsvarande skolpeng, ska öka incitamenten till en framgångsrik etablering och integration. Det skriver Jan Rejdnell, en av författarna bakom Tankesmedjan Liberalernas rapport ”En privatare integration.”
Vi behöver inte bjuda in Sverigedemokraterna i finrummet. De är redan där. Det viktiga är att vi inte accepterar den världsbild som partiet sprider och heller inte utgå ifrån den när man själv formulerar politik. Det skriver Ola Karlman, student i mänskliga rättigheter och tidigare ordförande i Ungdom Mot Rasism.
Replik. Skollagen och läroplanen slår fast att den svenska skolan ska fostra eleverna i mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar. Det skriver Helen Törnqvist, centerpartist och gruppledare i Utbildningsnämnden i Stockholm stad apropå Christian Fernández tidigare text på Sverigesresurser.se.
Skolans uppdrag kan inte bara vara att uppnå kunskapsmålen, utan också att skapa ansvarsfulla medborgare. Vi behöver därför en skola som lägger mindre vikt vid att möta föräldrars och elevers önskemål och större fokus på att fostra och integrera eleverna – vare sig de är de är födda i Sverige eller utomlands. Det skriver Christian Fernández, forskare vid Malmö högskola.
Uppvärdera gärna medborgarskapet – och gör det genom att slopa klassificeringen invandrare. Det skriver Madeleine Opira, författare till boken Generation Integration, med anledning av regeringens nytillsatta medborgarskapsutredning.
Många utomeuropeiskt födda akademiker har arbeten där deras kompetens inte tas tillvara. Chansen att få ett jobb som matchar utbildningen skiljer sig dessutom kraftigt åt mellan kommuner. Det skriver ekonomen Li Jansson som i sin nya bok visar att de kommuner som lyckas bäst med matchningen har ett gott lokalt företagsklimat.
Utnyttjande av illegal arbetskraft, tveksamt användande av F-skattsedlar och arbetare som inte får rätt lön. Sådana missförhållanden är ovärdiga och oacceptabla – och dessutom snedvrider de konkurrensen och gör det svårare för hederliga företag att verka. Det är dags att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden, skriver Ylva Johansson (S), arbetsmarknadspolitisk talesperson, och Maria Stenberg (S), riksdagsledamot .
Det finns alltid en chans att lyckas. Det är det budskap vi måste ge dagens ungdomar – i stället för att bara stämma in i klagosången om misslyckad integration. ”Jag tänker göra mitt yttersta för att dagens invandrarungdomar både ska våga tro på sin egen inneboende förmåga samt lita på det samhälle de tillhör”, skriver Göran Hägglund, partiledare för Kristdemokraterna.
Trots alla hinder är det möjligt att slå sig fram och lyckas i det svenska samhället. Det bevisas av det faktum att ungdomar av iranskt ursprung, trots sämre ekonomiska förutsättningar, påbörjar högskolestudier i större utsträckning än unga människor av svenskt ursprung. Det skriver Nima Sanandaji, författare till boken ”Från fattigdom till framgång – om iranska invandrare som lyckas och om svensk integrationspolitik som inte gör det”.
Sverigedemokraternas kräver att alla som vill bo i Sverige ska ingå i det som partiet beskriver som den svenska kulturen. Skulle detta krav verkligen gälla hela den svenska befolkningen så vet jag inte hur många svenskar vi skulle ha kvar i landet. Det skriver studenten Sonja Nettelbladt.
När det gäller att motverka utanförskap har Sverige möjlighet att bli ett föregångsland. Men då krävs att vi agerar, tänker långsiktigt och ser satsningarna som sociala investeringar. Dessutom är det både medmänskligt och lönsamt att jobba mot utanförskapet. Det skriver Karl Lindqvist, grundare av stiftelsen Polstjärna.
Ett stort antal människor har kommit in i Sverige – men inte på arbetsmarknaden. Om vi inte vill döma dessa människor till ett livslångt utanförskap, måste vi skapa en öppnare arbetsmarknad med lägre trösklar. Det skriver Jasenko Selimovic (FP).
Barn med rötter i andra länder än Sverige behöver inte ”skyddas” från svenska kulturuttryck. Att fira jul och Lucia på dagis och skola kan vara ett sätt att integreras, att få kunskap om de många traditioner som finns i det nya hemlandet. Det skriver Adam Cwejman, ordförande för Liberala ungdomsförbundet.
Skolan ska lära svenska elever demokrati och goda värderingar. Men när Stockholms utbildningsnämnd ska ta beslut om att lägga ner Bredbyskolan i Rinkeby utan hänsyn till elevernas upprörda röster, kränker man barnens FN-stadgade rättigheter. Det skriver Rami Al-khamisi, en av grundarna till ungdomsorganisationen Megafonen som arbetar för att stärka ungdomars politiska inflytande i Järva.
Ett år efter etableringsreformen har det gått alltför kort tid för att ge den en definitiv utvärdering, men för dem som går in i sitt andra år av etableringsinsatser har alltför lång tid gått för att man kan tillåta att den misslyckas. Därför måste vi nu lära av de goda exemplen. Det skriver Karin Zelano från tankesmedjan FORES.
Visst är det bra att regeringen fokuserar på arbetslinjen också när det gäller flyktingar. Men för att nyanlända snabbare ska kunna etableras på den svenska arbetsmarknaden måste vi stimulera deras egen drivkraft och kreativitet. Och för att åstadkomma detta måste vi utmana byråkratiska strukturer som skapats för att skydda och bevara. Det skriver Anders Lindström, som tidigare varit flyktingsamordnare i Falköpings kommun.
