“Betyder det att Sverige är ett rasistiskt land?”

“När jag kliver in i en liten närbutik på landet, så vet jag att min blotta uppenbarelse kommer att dra till sig blickar. När jag flyttar in i fina bostadsrättsföreningen, så vet jag att jag behöver vara avväpnande övertrevlig mot grannarna. När jag skriver kolumner, så vet jag att det kommer att dimpa ner brev i brevlådan med huvudbudskapet att Sverige är för svenskarna.Betyder det att jag vet att Sverige är ett rasistiskt land? Nej. Det betyder det inte. Det betyder att jag vet att Sverige är ett öppet land, som tagit emot många människor med annan bakgrund. Det betyder att jag vet att integration är svårt.” Det skriver Golnaz Hashemzadeh i en krönika i DN.

Efterlysning: aktion i stället för reaktion

“Den svenska antirasismen har kommit på fötter. Vi står inte längre och väger, vi har kommit överens om de allra viktigaste grundläggande sakerna och har börjat agera. Hur vi agerar är dock fortfarande reaktivt, det är främst motdemonstrationer när Sverigedemokraternas företrädare besöker ens stadsdel, skola eller ort. Visst finns det massor med initiativ som inte går ut på detta, det anordnas en hel del studiecirklar, samtal och föreläsningar kring rasism. Men jag skulle vilja påstå att den bredare antirasismen fortfarande enbart lyckas samlas som en motreaktion på när Sverigedemokraterna hälsar på.” Det skriver Kawa Zolfagary i ETC, som är trött på den antirasistiska rörelsens fokus på vad andra vill och tycker.

En halv miljard skäl till invandring

“Sandviken tjänar över 500 miljoner kronor årligen på de utomlandsfödda personer som bor i kommunen. I genomsnitt innebär det per person och år drygt 145.000 kronor till samhället.” Det rapporterar DN apropå en rapport som har tagits fram av PWC på uppdrag av kommunen.

Politiskt obekväm väg mot förbättrad integration

“När det gäller sysselsättning och arbetslöshet klarar sig utlandsfödda sämre på arbetsmarknaden än svenskfödda. Liknande arbetsmarknadsgap finns i många OECD-länder, men inte i alla. (…) En jämförande analys av OECD-länderna tyder på att länder med stora arbetsmarknadsgap kännetecknas av omfattande kollektivavtal och generösa sociala skyddsnät. Länder med mindre arbetsmarknadsgap har också högre inkomstspridning. Vägen mot minskade arbetsmarknadsgap i Sverige tycks således vara politiskt obekväm, då den sannolikt innebär minskad facklig makt och ökad inkomstspridning.” Det skriver Andreas Bergh i Ekonomisk Debatt. Peter Santesson kommenterar Berghs resultat i DT och den 17 juni bjuder tankesmedjan Fores in till en debatt som utgår just ifrån Berghs artikel.

 

http://t.co/K7gddgW14A

Sänkt restaurangmoms – en integrationsfråga

“Hur väl integrationen i Sverige lyckas beror på hur duktiga vi är på att skapa förutsättningar för sysselsättning åt utlandsfödda. Den sänkta momsen på restaurangmat har sänkt trösklarna in på arbetsmarknaden för människor från andra länder.” Det skriver Eva Östling, vd Visita, och Maroun Aoun, vd Internationella Företagarföreningen i Sverige, på SvD Brännpunkt.

Reinfeldt om SD, integration och Billström

Ehsan Fadakar, Aftonbladet, har träffat och intervjuat Fredrik Reinfeldt om sin migrationsminister, synen på Sverigedemokraterna och partiets integrationspolitik.”I februari 2013  ställde Kent Persson upp på en intervju med Dagens Opinion där sa han att SD:s integrationspolitik bygger deras framgångar. När ingen annan har resonerat om det så har de pekat på problemet. Bygger er integrationspolitik på SD:s problemformulering?” undrar Fadakar. “Nej, det är väl snarare så att han försökte svara på frågan varför finns det här fenomenet. Varför finns det människor som röstar på Sverigedemokraterna? Ska vår uppfattning vara att 340 000, de hade så många som röstade på dem i valet 2010, är det då 340 000 rasister? Min uppfattning är nog att så kan man inte beskriva det”, svarar Reinfeldt. Läs intervjun i sin helhet här.

Lärare behöver stöd för att bemöta intolerans i klassrummen

“Skolan är central i arbetet för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet i vårt samhälle. Men en ny lärarundersökning visar att det är vanligt med öppet främlingsfientliga åsikter i skolan och att lärare efterfrågar mer fortbildning i dessa frågor. Lärarna måste få stöd i att bemöta rasism och intolerans i klassrummen.” Det skriver integrationsminister Erik Ullenhag och Bo Jansson, ordföranden i Lärarnas riksförbund, på DN Debatt.

Kostymrasism och normalisering

“Ställd inför främlingsfientlighet och rasism drabbas det offentliga Sverige ofta av aningslöshet. Det kan leda till att rasismen normaliseras.” Det skriver Björn Elmbrant i en text om tillstånd för nazister att demonstrera på första maj och hanteringen av vårdpersonals reaktioner på sverigedemokraters besök på arbetsplatsen. “Myndighetspersoner som ofta pratar om att förebygga våldsbejakande extremism kan i stället hamna i situationer där de uppmuntrar sådana företeelser. Inte minst om man brännmärker vanligt folks yttrandefrihet, men värnar Jimmie Åkessons rätt att under hot få framföra sin kostymrasism.”

Björklund på en öde ö

Nina Björk skriver i Magasinet Arena om klass, ras, Jan Björklund och en öde ö. Du hittar texten här.

“Vi viftar med våra dumma flaggor”

“Nationalismen och hans bästa vänner rasismen, fascismen och nazismen stövlar framåt överallt. Även i Sverige, även i riksdagen. Därför är EU-valet viktigt. Men striden är större än så. Striden står i varje land där högerpopulister utnyttjar människors okunnighet och rädslor till att skaffa sig makt genom att ställa olika grupper eller nationaliteter mot varandra. Vi förstår inte hur sköra och enfaldiga vi människor är. (…) I stället viftar vi med våra dumma flaggor, håller våra flaggor högre än andras flaggor, som vid landskamper i sport. Det anses harmlöst. Det är inte harmlöst. Det hänger ihop.” Det skriver Fredrik Virtanen i Aftonbladet.

Att vara första generationens invandrare

“Min pappas konflikt med sig själv, med tidigare generationer och med nästkommande, är på intet sätt unika. Att vara första generationens invandrare innebär att vara en brygga mellan det som kunde ha varit och det som komma skall. Det innebär att slita sin identitet i stycken, och ofta aldrig lyckas klistra ihop den igen. Man är främling i det gamla landet och främling i det nya. (…) Det är ett stort offer han gör, han som lämnar sitt land i hopp om ett bättre liv för framtida generationer.” Det skriver Golnaz Hashemzadeh i en kolumn i DN.

“Utan Sverige är jag hemlös”

“Det här är mina gester, mina idéer och mina tankar. Utan Sverige är jag hemlös. Jag kan inte välja, kan inte byta. Är för gammal och oböjlig. Och ändå kallar ni mig för främling varje gång ni talar om dem som ni i stället borde kalla vid deras rätta namn: rasister. Jag har tömt mig på innehåll och fyllt på med svenskhet. Jag har suddat ut mitt första språk och ristat in ert. Jag har tänkt om och ändrat smak, bytt om till svenska plagg.  (…) Och ni kallar mig för främling.” Det skriver författaren Pooneh Rohi i DN Kultur.

Antirasistisk våg drar in över Sverige

“I skuggan av Jimmie Åkessons Sverigeresa växer en motrörelse fram. Den visar sig genom nattliga kärleksaktioner, manifestationer på gatorna och protester på de arbetsplatser som SD-ledaren besöker. Själv kallar han det vänsteraktivism. Forskare ser en ny och bred våg av antirasism som drar över landet” skriver SvD.

Rasifiering och DO-anmälan

I en text i Svenskt Tidskrift berättar Rebecca Weidmo Uvell om varför hon DO-anmälde ABF Stockholm. “Ett nytt begrepp har dykt upp – rasifiering. På bara några enstaka månader har ordet omfamnats av kultursidor, i opinionsjournalistik och av debattörer. Vad betyder det, undrar kanske ni? Det undrade jag också. (…)För några veckor sedan arrangerade ABF Stockholm det för allmänheten öppna Antirasistiskt Forum. Om en av programpunkterna kunde man läsa att denna var `separatistisk och endast för rasifierade´. Man ville alltså bara ge folk med utländsk bakgrund tillträde. Jag mailade DO och frågade om detta är tillåtet. Hans svar var att det är tveksamt.”

“Ministern ljuger”

– Det finns klasser i Malmö där så många som 25 procent av eleverna är undantagna från simundervisning. Det är anmärkningsvärt med tanke på att det är en kunskap som alla har rätt till, sade Tobias Billström tidigare till Svenska Dagbladet. Detta uttalande har Sydsvenskan tittat närmare på och kommer efter en genomgång fram till att “det problem som migrationsministern talar om, handlar i år i Malmö om två elever på en enda skola. Det måste vara mycket små klasser om det ska bli några 25 procent. Ministern ljuger.”

“Din migrationsminister är rasist, Reinfeldt”

“Kära Reinfeldt. Hur mår du? Hoppas allt är bra med dig! Jag vet inte om du har märkt det men vi har problem med rasism i Sverige. Och du som säger dig vara antirasist borde ta och lyssna på min oro. Jag är orolig över att du har en rasist till migrationsminister och inte verkar vilja göra något åt det. Din migrationsminister Tobias Billström har flera gånger under flera år uttalat sig rasistiskt, och även ljugit om faktauppgifterna han använt sig av.” Det skriver Mohammed Ryback på Politism.

“Att varna för `folkutbyte´är rasistiskt”

“Det sorgligaste i SD-riksdagsmannens karriär är för mig när han beskrev ett dagsgammalt spädbarn som ett hot mot Sverige. Det var den 2 januari 2011. Sydsvenskan hade en artikel om årets förstfödda: en flicka som hette Mariama Ahmed. Modern var stolt och glad över bebisen. Kent Ekeroth var irriterad. (…) Bara en månad tidigare hade Jimmie Åkesson i ett tal i Köpenhamn pekat ut muslimer som hot. SD-ledaren framhöll bekymrat att Muhammed blivit ett vanligt namn på nyfödda Malmöpojkar. Den 17 oktober i fjol twittrade Kent Ekeroth om `folkutbytet´ som han menar äger rum i Sverige. Han länkade till statistik om att antalet barn med `utländsk bakgrund´ ökar. Här finns inget utrymme för tolkning: att varna för ett `folkutbyte´ är rasistiskt. Det är att värdera barn olika beroende på deras ursprung”, skriver Niklas Orrenius i DN.

Vad även ett barn borde förstå

“Negerboll är inget skojigt namn på ­chokladboll, det är rasism. Det borde redan ett barn förstå. Därför borde SVT:s lysande dokumentär `Raskortet´ visas i varje skola.” Det skriver Fredrik Virtanen i Aftonbladet.

Vita tårar

“Om vi vill nå förändring i rasismens Sverige måste vi se bortom effektsökeriet som Raskortet strävar efter hos den vita betraktaren, och vi som svarta måste sluta finna oss i att det är så här. För vad är dokumentären om dess materiella återverkningar bara består i vita tårar? Ett groteskt frossande i vårat lidande. För mig så handlar det inte om i slutändan om vita tycker synd om mig: det handlar om att jag ska ha rätt till min kropp och rörelsefrihet, min bostad, mitt arbete och min egendom.” Det skriver Araia Ghirmai Sebhatu, kulturvetare och juridikstudent, på debattformumet Rummet.

Rasifiering – ett enkelt sätt att påvisa strukturer

“Vi måste komma överens om att rasifiering är ett enkelt sätt att visa på strukturer och privilegier. Vi kan ju alla, förutom de mest extrema, skriva under på att vi människor tillhör en och samma ras.” Det skriver Fanna Ndow Norrby, initiativtagaren bakom @SvartKvinna på SVT Debatt.

Månadsarkiv

  • Följ oss på Twitter
  • Gilla oss på facebook
  • Vill du annonsera på sidan?
  • Vill du skriva en artikel?