“Vi som invandrat till Sverige är inga offer, vi kan göra egna val och vi är som folk är mest. Jag är övertygad om det går att vända utvecklingen. Min uppmaning till alla er som återigen drabbats av de meningslösa upploppen är att markera mot den lilla klick som försöker svartmåla era bostadsområden. Att skapa förändring görs bäst med dialog och fredliga manifestationer och inte med vandalism och knyten näve,” skriver Gulan Avci(FP) på SvD Brännpunkt apropå upploppen i Husby. Aktivisten Foujan Rouzbehdelar inte Avcis analys av situationen: “Så inatt brann förorten igen. För alla där vet att ett människoliv inte alltid är lika mycket värt som ett annat. Alla där vet att det måste till bilbränder och stenkastning för att pocka på uppmärksamhet från politiker och media. Alla där vet. Vi är under belägring av institutionaliserat förtryck och utanförskap.”
“Vi är ett rikt land med en välfärdsstat och vi är nio miljoner invånare i en värld där tre, fyra miljarder människor skulle betraktas som urfattiga. Det är klart ett sånt land inte kan ha fri invandring,” säger Assar Lindbeck i en intervju med Neo. På Paulina Neudings fråga “klarar vi dagens nivåer?” svarar Lindbeck: “Det är en öppen fråga. Jag vet inte om vi gör det faktiskt. Det är en fråga om storlek och hastighet och eventuella ändringar av vårt mottagningsförhållande. Vi kan naturligtvis bli bättre på svenskundervisning och så vidare. Men det är marginellt i förhållande till storleken på problemet.”
“Varför målade Janne Josefsson och redaktionen för Uppdrag granskning upp en bild av journalister som drevs av en `god vilja´ att tysta vissa frågor och en ond vilja att hacka på alla som inte skrev under på just deras bild av integration och invandring? Varför tolkade inte Uppdrag granskning misstagen och övertrampen som slarv eller som ett utslag av den mediala logiken att skapa konfrontation och söka uppmärksamhet?” Det undrar Mattias Hagberg på SVT Debatt.
“Sverige har blandvästvärldens mest generösa flyktingmottagande per capita och är ett av de mest generösa länderna i fråga om välfärd. Ska man som flykting vara tacksam för all sådan samlad medmänsklighet? Jag menar inte tacksamhet som inre upplevelse utan som hållning.” Det skriver Paulina Neuding i en kolumn för SvD ledare.
“Svenska myndigheter har alltså tappat bort 800 barn, som polisen inte ens letar efter eftersom de är flyktingar. Var finns de? Fastkedjade i någons källare? Offer för trafficking? Lever de? Att svenska myndigheter svarar: `vet inte´ på de frågorna är inget mindre än en skandal. Så här dåligt kan inte det svenska flyktingmottagandet få fungera. I Sverige tappar vi inte bort barn. Punkt.” Det skriver Anders Lindbergpå ledarplats i Aftonbladet. Sydsvenskans ledarredaktion konstaterar även de att det “i Sverige försvinner hundratals barn varje år. Men då det inte är svenska barn tas det med en axelryckning. Det är inte rimligt. “
“Så sändes det till slut, avsnittet av Uppdrag granskning som skapade kontrovers innan någon ens hade sett det. Möjligen säger det något om vår tid att debatten var mer intressant än själva reportaget, vars förhandslanserade tes om att det inte går att diskutera flyktingpolitiken utan att lömska journalister kommer farande och gör mos av den stackars sanningsägaren upplöstes i – ingenting. Det var nog lika bra, Uppdrag Granskning. Sanningen är nämligen att problemen med integration, invandrares överrepresentation i brottsstatistiken och de ofta eländiga miljöerna i miljonprogrammen diskuteras kors och tvärs i tidningar, radio och tv utan att någon politiskt korrekt åsiktsmaffia utfärdar fatwor.” Det skriverOisin Cantwell i Aftonbladet och avslutar: “Den felaktiga föreställningen att det inte går att säga sanningen i det här jävla landet utan att stämplas som rasist lär leva vidare.”
“I kväll släppte Janne Josefsson fram röster som gav nya infallsvinklar i debatten om integration och rasism. Det var ett program livsnödvändigt för yttrandefriheten,” skriver Britta Svensson i Expressen apropå gårdagens Uppdrag Granskning. Åsa Linderborg, Aftonbladet, var inte lika imponerad: “Är det journalistiken kring integrationsfrågan UG vill granska – vilket man självklart kan göra – finns det massor av artikel- och programserier att gräva ner sig i. I stället väljer de en perifer enkät i en lokaltidning och en pytteliten diskussion på en opinionsbildande kultursida, där en av de inblandade är en före detta jobbarkompis.” Expressens Karin Olsson förklarar också varför hon valde att inte delta: “Jag ställde inte upp på reporterns utgångspunkt: att det är så förtvivlat svårt att tala om invandring och integration i Sverige.”
“Självcensuren må ha ett antirasistiskt eller tolerant syfte. Men i praktiken får den ett rasistiskt resultat, eftersom den utgår från en syn på muslimer som att de delar samma auktoritära hjärna– och behandlar dem därefter.” Det skriver författaren Marcus Priftis i Dagens Arena apropå Coca-colas beslut om att utesluta namnet Mohammed ur sommarkampanjen.
“Eftersom ni tolkar in i texter det ni vill se, läs bokstavligt följande: Det finns rasism i Sverige, det finns diskriminering, det finns strukturer, rasistiska och diskriminerande. Men varje handling kan inte förklaras med hänvisning till strukturen, till rasismen. Det finns nämligen individer också. Individer som konstituerar strukturer och som i sin tur konstitueras av dem. Ska vi bekämpa rasismen måste vi förstå det.” Det skriverJasenko Selimovic (FP) i SvD Kultur och passar på att jämföra retoriken i debatten om rasism med välkända resonemang: “antingen är ni med oss eller så är ni med terroristerna.”
“Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven ropar efter ett mer slutet Sverige. Socialdemokraterna ifrågasätter allt oftare arbetskraftsinvandringen – av humana skäl. Retoriken påminner om mitten av 2000-talet när ledande socialdemokrater menade att utvisningar av de apatiska barnen skulle vara för deras egen skull. Då, liksom nu, saknar de belägg för att höjda murar skulle hjälpa någon. Då, liksom nu, bygger politiken på populism och fördomar.” Det menar Grön Ungdoms språkrör Magda Rasmusson på Expressen Debatt.
“Invandrarbarnen vet attde måste vara bättre än svenskarna. Därför satsar de stenhårt på utbildning.” Det skriverPetter Larsson i Aftonbladet apropå forskning som visar att “barnen till invandrare överträffar inte bara sina föräldrar utan också barn till svenskfödda föräldrar. I gruppen med svenskfödda hade 35 procent av föräldrarna en universitetsutbildning och 46 procent av barnen. Men för föräldrar födda i Iran var siffran 38 respektive 56 procent och för Grekland 12 respektive 39 procent.” Du hittar hans text här!
“Debatten om arbetskraftsinvandring handlar mest om människor som lurats hit på falska premisser och utnyttjats. Vad den diskussionen missar är det centrala behovet för svensk industri och tjänstesektor att ha tillgång till nyckelpersoner, som är avgörande för verksamheten, för Sveriges export och ytterst för den svenska välfärden. (…) Att det finns världsfrånvända partier i Sveriges riksdag som motsätter sig arbetskraftsinvandring förvånar inte. Frågan är bara vad Socialdemokraterna gör i det båset – inte minst med tanke på att partiordföranden har en bakgrund i industrin och är väl medveten om vikten av att företag kan anställa rätt personer i rätt tid.” Det skriver Thomas Gür i en kolumn i SvD.
“Som Annie Lööf (C) konstaterade så pekar Jimmie Åkesson (SD) alltid på problemen, men har inte några svar. Då svarade Åkesson: `Samhällsorientering.´ Mer samhällsorientering ska lösa integrationsproblemen? Nej, det tror väl ingen annan. Heller. Men när nu frågan kom upp så fick Åkesson i alla fall använda de där orden han vill yttra: `ansvarslösa invandringspolitiken´.” Det skriver Heidi Avellanpå ledarplats i Sydsvenskan apropå söndagens partiledardebatt.
“Lööf lyfte fram relevant kritik, nämligen att SD är i det närmaste renons på vettig integrationspolitik. Å andra sidan lånar SD friskt av övriga partiers politik på alla andra områden, så det är väl bara en tidsfråga innan de snor ett par satsningar från vardera blocket även här. Med tanke på övrigas beröringsskräck innebär varje sådan stöld förmodligen dödsstöten för den aktuella satsningen. Debattens inre logik innebär därmed att om SD börjar propagera för nystartszoner och etableringslotsar så skulle vi kanske slippa dessa haltande satsningar. Det vore ju onekligen lite praktiskt,” skriverSanna Rayman, SvD, apropå söndagens partiledardebatt.
“Södertäljes kommunalråd Boel Godner (S) frågan om det ens är ett problem att en tredjedel av befolkningen är född utomlands när civilsamhället blomstrar i form av aktivt kultur- och föreningsliv. Jo, det tycker hon att det är. Godner menar att invandringen bör fördelas mer proportionerligt över landet – av ekonomiska skäl. Som exempel nämner hon den skillnad det innebär att utbilda en nyanländ 17-åring jämfört med en som är uppvuxen i landet. Följaktligen vill Godner också undanta Södertälje från Ebo-lagstiftningen (eget boende). Det är inte osannolikt att hon får sin vilja fram.” Det skriver Sanna Raymanpå ledarplats i SvD.
“Att barn och ungdomar ska fastna på transitboenden samtidigt som många kommuner inte tar emot ett enda flyktingbarn är inte acceptabelt,” skriver idag Lars Rådén (M), kommunalråd i Solna, på SvD Brännpunkt. Rådén framhåller vidare att det är en fråga om prioriteringar från Moderaternas sida: “Det viktiga är ett bra mottagande för barnen som kommer hit, snarare än att värna om kommunernas självbestämmande “
“Invandring och integration tillhör de allra mest laddade samhällsfrågorna. Blir de centrala i valrörelsen 2014 kan debatten fara iväg åt vilket håll som helst – polariserad och okontrollerad. De som gynnas är, enligt forskarna, de som äger frågan – det vill säga Sverigedemokraterna.” Det skriver Margit Silberstein, inrikespolitisk kommentator, på SVT:s nyhetssajt.
“Bakgrunden är en snabb ökning av antalet ensamkommande barn och ungdomar. Runt 4.000 förväntas söka asyl i år, mot några hundra för tio år sedan. Utbyggnaden av antalet platser har inte hängt med.” Det skriver DN:s ledarredaktion apropå att kommuner nu ska tvingas ta emot ensamkommande flyktingbarn. “Tvång är aldrig någon idealisk lösning. Men när det gäller ansvaret för att ta hand om ensamkommande flyktingbarn är regeringens och Miljöpartiets beslut rimligt,” menar GP:s ledarredaktion. Anders Lindberg, Aftonbladet, sätter beslutet i perspektiv och framhåller att “i år väntas 4 000 ensamkommande barn lämna in asylansökan, alltså drygt tio per svensk kommun. En liten rännil av världens drygt 42 miljoner flyktingar.” Expressens ledarredaktion är inte lika positiva: “Ingen vill nog egentligen att ansvaret för ett ensamkommande barn ska läggas hos en kommun som själv anser att man inte har möjlighet till ett bra mottagande.”
“Det pratas mycket om integration, men hur ser den ut i praktiken?” Cecilia Garmeskriver i tidningen Fokus om ett Södertälje som ställer integrationsbegreppet på huvudet. “En tredjedel av befolkningen är född utomlands. Är det egentligen ett problem, när civilsamhället blomstrar? – Ja, säger Anders Lagos efterträdare, kommunalrådet Boel Godner, också från socialdemokraterna. Hon är mycket stolt över staden och dess invånare och 100 procent positiv till en generös invandringspolitik. Samtidigt konstaterar hon att invandringens fördelning över landet måste vara mer proportionerlig. Annars kan den enskilda kommunens ekonomi kapsejsa.”
