Integrationsfrågan är mer komplex än vad Fölster vill se

REPLIK. Stefan Fölster ger en förenklad och onyanserad bild av integrationen i Sverige. När han gör sin analys på kommunnivå, kan detta dölja problem i vissa stadsdelar i och med att kommunen som helhet uppvisar goda resultat. Inte heller gör Fölster skillnad mellan olika sorters invandrare, trots att situationen ser väldigt olika ut mellan olika grupper. Det skriver Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitet.

I en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter (3/2) presenterar chefen för Reforminstitutet, Stefan Fölster, resultaten från en ny rapport om integrationen av utrikes födda i Sverige. Den huvudsakliga poängen i artikeln är att det i svenska kommuner där bland annat arbetslöshet och bidragsberoende är relativt högt och skolresultaten dåliga lever få utrikes födda, medan en större andel utrikes födda lever i kommuner med relativt låg arbetslöshet, lågt bidragsberoende och bättre skolresultat. Fölster tar detta som intäkt att debatten om integrationspolitiken och invandringens effekter som förs i Sverige är av ”pseudokaraktär” och att dagens integrationspolitik bör ersättas av en bredare form av näringspolitik som åtgärdar de trösklar för inträde på arbetsmarknaden och den brist på företagsamhet som enligt Fölster finns på flera håll i Sverige.

Låt oss inledningsvis slå fast att Fölster hittar en viktig poäng då han understryker att det på vissa orter i Sverige, ofta geografiskt belägna i glesbygden och kännetecknade av hög utflyttning, finns problem med arbetslöshet och social utslagning av omfattande art och att dessa problem har sina rötter i andra orsaker än brister i integrationspolitiken. Men att utifrån detta antyda att det existerar ett samband mellan de uppmärksammade problemen och andelen utrikes födda i en kommun är att missa flera viktiga dimensioner i integrationsfrågan.

Det finns därför ett antal skäl till att hålla sig avvaktande till Fölsters resultat. För det första talar Fölster om ”invandrare” och avser då personer födda utanför Sverige och personer med två utrikes födda föräldrar. Med denna utgångspunkt går Fölsters analys helt vid sidan om det väl kända faktum att det finns mycket stora skillnader i ekonomiska utfall mellan utrikes födda grupper med olika etnisk bakgrund och olika skäl för sin invandring till Sverige. Exempelvis ligger arbetslösheten och inkomstnivån bland utrikes födda från vissa länder i Norden och Västeuropa ofta väl i nivå med vad som gäller för den infödda befolkningen. För flyktinginvandrare från länder utanför Europa ser situationen väsentligt mer bekymmersam ut. I Fölsters analys har således en kommun med en stor andel invandrare från europeiska länder helt andra förutsättningar att få ett positivt utfall än en kommun med en stor andel utrikes födda flyktingar från länder utanför Europa.

Ett annat skäl till tveksamhet finns i det faktum att Fölster gör sin analys på kommunnivå. I större kommuner är det tänkbart att det finns problem vilka är förknippade med bristande integration, men att dessa till följd av exempelvis boendesegregation, är begränsade till delar av kommunen. I en analys av Fölsters slag kan dock detta döljas av det faktum att större delen av kommunen uppvisar goda resultat på de områden undersökningen fokuserar.

En tredje invändning till Fölsters slutsatser är att flera av de kommuner i vilka invandrarna är få i Fölsters undersökning är belägna på landsorten och i glesbygdsområden. Orterna kännetecknas ofta av hög arbetslöshet och sociala problem. Dessa problem torde ha sitt ursprung i många års strukturomvandling och det finns inget som pekar mot att dessa kommuner skulle lyckas bättre om fler utrikes födda bodde där. Istället pekar forskningen entydigt mot att flyktingar som kommer till Sverige i sin ambition att bli egenförsörjande bör undvika att bosätta sig på orter med hög arbetslöshet.

Fölster bidrar till integrationsdebatten när han understryker att det finns omfattande regionala problem på arbetsmarknaden i Sverige vilka inte kan härledas till bristande integration av utrikes födda. Men hans analys saknar trots det ett antal dimensioner vilka är nödvändiga för att ge en nyanserad bild av hur integrationen av utrikes födda i Sverige fungerar.

Mats Hammarstedt
Professor i nationalekonomi
Linnéuniversitet