Vi på Sveriges Resurser önskar er en trevlig sommar. I höst är vi tillbaka, och då med nyheter om hur vi ska lyfta integrationsdebatten till en högre nivå. Tycker du, precis som vi, att integration är en avgörande framtidsfråga och är intresserad av att vara en del av satsningen? Då når du oss på [email protected].
Stora summor pengar satsas idag på integrationsprojekt med på tok för svaga resultat. Dessa har mycket att lära av det arbete vi har genomfört de senaste åren, och resultaten talar för sig själva: av de utomnordiska invandrare som deltagit i våra projekt har hela 28 procent gått vidare till arbete och 32 procent påbörjat en utbildning. För att fler integrationsprojekt ska lyckas finns det en viktig läxa att lära – det är dags att sätta den invandrade individen i förarsätet. Det skriver Anders Bjurström, vd i föreningen Arbetslinjen Klippan.
För att lyckas med integrationsarbetet är balansgången mellan allmänna och specifikt riktade åtgärder en huvudfråga. I Sverige har gränsen för specifika integrationsåtgärder dragits vid två år – oavsett person och bakgrund – och vi ser en risk att likabehandling förväxlas med likadan behandling. Det skriver Benny Carlson, Tobias Schölin, Gabriela Galvao och Ingemar Jeppsson, apropå publiceringen av rapporten ”Fyra nyanser av grått”.
REPLIK. För att tillvarata den potential som finns i landets miljonprogramsområden räcker det inte att lyfta fram enstaka förebilder. Regeringen bör i stället vara med och arbeta fram en nationell handlingsplan som berör samtliga medborgare – inte bara de som redan utmärker sig som goda exempel. Det skriver Madeleine Opira, grundare av tankesmedjan A Million Minds.
I 13 av Sveriges 15 mest utsatta stadsdelar ökar sysselsättningen. I flera av dessa stadsdelar har skolresultaten förbättrats. Vi ser en försiktigt positiv utveckling och vill nu sprida de goda exemplen, skriver integrationsminister Erik Ullenhag (FP).
Få maktmedel är så inflytelserika som det över agendan. Det blev vi varse efter att i torsdags skrivit en text på SvD Brännpunkt där vi kritiserar Socialdemokraternas och Moderaternas bristande närvaro i integrationsdebatten. Gensvaret från läsarna var stort, men partierna valde att tona ner kritiken genom tystnad. Det skriver Amanda Björkman, redaktör för SverigesResurser.se.
Vi måste lära av Nelson Mandela och använda oss av dessa kunskaper i kampen mot rasism. Det handlar om att arbeta internationellt, att inkludera alla människor i större gemenskaper och att fortsätta att ta debatten om invandring och integration. Det skriver Jasenko Selimovic, statssekreterare hos integrationsminister Erik Ullenhag, men som här skriver i egenskap av folkpartist.
SLUTREPLIK. Besvikelsen skiner igenom i Sohrab Fadais breda sparkar mot min krönika i Dagens Arena. Än påstår han att jag inte har läst hans rapport, än vill han skriva in min metodkritik i ett rasistiskt mönster av hat och förföljelser. Jag förstår hans besvikelse. Det är inte roligt att få den sortens kritik när man uppenbart vill väl.
REPLIK. Marcus Priftis går i en krönika i Dagens Arena (13/9) till hårt angrepp mot vår rapport ”Vi har hittat en analfabet” och menar att vi spelar rasister i händerna. Men om Priftis hade läst rapporten hade han insett att hans kritik enbart bekräftar våra slutsatser, skriver rapportens författare Sohrab Fadai.
REPLIK. Som manlig liberal feminist är jag vänsterfeministers värsta mardröm. Det är också i skenet av detta Mehrtab Motavvas (FI) och Shahin Shirazis (FI) replik i Dagens Seglora ska förstås. För oavsett vad Motavva och Shirazi hävdar – att jag ställer mig på hedersoffers sida gör mig inte till högerpopulist, utan till medmänniska, skriver Robert Hannah (FP).
Det finns ingen internationell mirakelkur för en framgångsrik integration, men det finns goda exempel. Israel har trots stora befolkningsströmmar visat på mycket goda resultat, och i en jämförelse med det svenska etableringssystemet står det klart att en avgörande faktor är att den nyanländes ansvar - inte myndigheternas - måste stå i centrum, skriver Waldemar Ingdahl, författare till rapporten ”Integrationspolitikens förlovade land” som presenteras av Timbro under hösten.
REPLIK. Hedersvåldsförnekaren Stefan Jonsson medger i sitt senaste inlägg i debatten om hederskultur (DN 2/9) att förtryck mot kvinnor och HBT-personer existerar. Men i samma artikel hävdar han att jag svartmålar invandrare genom att uppmärksamma hederskulturen som finns i min och i andra invandrargrupper. Att allt förtryck jag upplevt som bög i den assyriska gruppen är påhittat. Jonsson och andra hedersvåldsförnekare står därmed på förtryckarnas sida, skriver Robert Hannah, riksdagskandidat för Folkpartiet 2014.
Dagens debatt om svenskhet stjäl fokus från de verkliga problemen. Att gradera befolkningen efter personers svenskhet löser varken trångboddhet eller dåliga skolresultat. Det skriver Salar Rashid (S), Stockholms kommunfullmäktige, i en text tillägnad vännen Abdirahim Hassan (V).
En ny rapport visar att lösryckta siffror med tiden kommit att betraktas som vedertagna sanningar när det gäller somalisvenskars utbildningsbakgrund. Dessa myter har sedan används som underlag för kommuners alltför kollektiviserande mottagande av nyanlända. Det skriver Sohrab Fadai, aktuell med rapporten “Vi har hittat en analfabet”.
Att enögt beskriva upploppen i Husby är ett misstag. Sverigedemokrater hävdar att nattens kravaller beror på invandring, när det i själva verket är en fråga om utanförskap. Men inte heller människor i utanförskap har rätt att kasta den demokratiska processen åt sidan till fördel för upplopp och kravaller. Ett fel rättfärdigar nämligen inte ett annat, skriver Bawar Ismail, liberal debattör och frilansskribent.
HALLÅ DÄR. Med mer än 800 röster kammade Kerstin Fredriksson hem vinsten i Ditt Svar, en debattävling för unga personer med lösningar på hur integrationen i Sverige ska förbättras. Vi ställde några korta frågor till Kerstin om vinsten, hur det var att träffa integrationsministern och vilka tips hon har till dig som vill tävla i årets upplaga.
Människan har alltid rört på sig och hittat nya ställen att bosätta sig för att förverkliga sina drömmar eller fly från dåliga förhållanden. Detta är en naturlig del av vår historia och natur. Vi i Grön Ungdom tycker att det krävs ett nytt sätt att diskutera migration, vi måste börja prata om öppenhet som en självklarhet och fri rörlighet som en rättighet. Därför startar vi kampanjen ”Det spelar ingen roll”. Det skriver Grön Ungdoms språkrör Magda Rasmusson och Lorentz Tovatt.
Det finns många saker som skiljer oss åt. Du har kommit hit från ett annat land. Jag har bott här i hela mitt liv. Men vi är landsmän nu. Dessvärre kommer ingen att klappa dig på axeln och säga att ”du är svensk nu”. Det tar nämligen fem generationer att bli sedd som en svensk, det tycker i alla fall hälften av gymnasieungdomarna i ditt nya land. Men ta det inte allt för personligt, skulle jag flytta till en annan stad i Sverige skulle jag, mina barn och mina barnbarn också betraktas som främlingar. Det skriver Pontus Herin, författare och frilansjournalist.
Integrationsbegreppet är inte bara missbrukat, det bygger också på problematiska föreställningar om ett "vi" och "dom" som vi ställer oss starkt emot. Det är dags att byta ut integrationspolitiken mot en aktiv antirasistisk politik, skriver Gudrun Schyman och Sissela Nordling Blanco, talespersoner för Feministiskt initiativ.