Medveten europeisk politik bakom beslut bakom id-kontroller

Torbjörn Jerlerup

Polisens jakt på papperslösa i kollektivtrafiken har lett till högljudda protester och berättigat motstånd. Men när nu ansvar utkrävs är det viktigt att komma ihåg att beslutsfattarna bakom projektet inte återfinns bland polischeferna på Kungsholmen. Snarare är projektet ett resultat av en 30-årig europeisk politik, präglad av både borgerligt och socialdemokratiskt styre. Det skriver Torbjörn Jerlerup, liberal debattör och medgrundare av Motargument.

Men Reva* är egentligen fel namn på projektet. “Inre utlänningskontroll” är den korrekta benämningen. Eller “fästning Europa”.

Det började med Schengenavtalet. Avtalet medförde en kombination av stark gränsbevakning för att hålla oönskade emigranter från EU, fri rörlighet inom EU och starka inre gränskontroller. Det är alltså dessa “inre utlänningskontroller” som nu väcker debatt och om vi ska hitta ansvariga för Reva får vi därför förflytta oss långt ifrån polishuset på Kungsholmen.

En som sluppit undan alltför lätt, är den svenske EU-kommissionären Cecilia Malmström (FP). Hon är kommissionär med ansvar för inrikesfrågor, vilket bland annat innefattar asyl- och migrationsfrågor och EU:s arbete mot den organiserade brottsligheten. Malmström är således högst ansvarig för jakten på papperslösa i hela EU.

Men det är inte primärt Malmström som format EU:s politik, det har regeringarna i EU gjort gemensamt sedan en lång tid tillbaka. Och inte bara de borgerliga regeringarna. När Schengenavtalet klubbades igenom var det Socialdemokraterna som satt i regeringen (med MP och V som stödpartier) och 13 av 15 regeringar i EU styrdes av socialdemokrater.

Om detta skrev nyligen tidskriften Fokus såhär: “Redan 1999 satt den socialdemokratiska regeringen och filade på en proposition om EU:s Schengensamarbete. En viktig pusselbit i den nya ordningen var den så kallade inre utlänningskontrollen. Eftersom en av de stora idéerna med EU var att riva gränserna mellan medlemsländerna, skulle polisen kompenseras med möjligheter att kontrollera folk inom länderna. Den dåvarande regeringen ville redan då ändra lagen så att den inre utlänningskontrollen skulle få göras om det framstod som befogat att kontrollera en utlänning.”

Vi var många som varnade för vad Schengenavtalet skulle leda till. Mellan 1995 och 1999 kunde vi se de första konsekvenserna. Taggtråd sattes upp. Båtflyktingar avvisades. Och när kriget i Kosovo flammade upp 1998 bemöttes kosovoalbanerna annorlunda än de bosnier som flytt från kriget i Bosnien bara några år tidigare. Kosovoalbanerna avvisades eller förstes ihop i flyktingläger. I Italien kontrollerade man folk som såg ut som misstänkta albaner på bussar och tunnelbanor. Ett slags italiensk Reva-projekt.

Som ett led i Schengenöverrenskommelsen beslöt man att den reguljära polisen skulle jaga papperslösa. Den socialdemokratiska regeringen slog redan 2005 fast detta i samband med att utlännings- och gränskontrollagen utformades. Alliansen har bara fortsatt, och intensifierat den politiken.

Man får den politik man förtjänar. Reva är en del av en allt hårdare politik i EU. Polisen får alltmer makt och övervakar oss mer och mer. DET är politikernas fel! Och vårt fel som väljare. Vi har fått den politik vi förtjänar…

Torbjörn Jerlerup
Liberal debattör och medgrundare av Motargument

 

*Projektet Reva (Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete) är ett nationellt utvecklingsprojekt mellan Polisen, Kriminalvården och Migrationsverket. Polisens uppdrag är att prioritera att öka antalet utvisningar av personer som befinner sig i landet utan tillstånd. Detta har skett genom allt intensivare kontroller av människor som misstänks för ringa brott, till exempel för plankning i kollektivtrafiken. Gränspolisen har nyligen meddelat att projektet stoppas på grund av den negativa publicitet som uppstått.

Facebook Twitter

3 kommentarer

Vad tycker du? Lämna en kommentar!
Vill du gå i svaromål? Kontakta oss.

  •  

Kommentarsregler

På Sverigesresurser.se pågår debatten om integration och dina kommentarer är en viktig del av detta. Vi vill dock att tonen i kommentarerna ligger på en anständig nivå. Kommentarsfunktionen övervakas i enlighet med Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Det innebär att den som kommenterar har juridiskt ansvar för sin text. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som inte följer svensk lag eller nedanstående regler:

  • Kränk inte individer, etniska grupper eller personer av en viss sexuell läggning.
  • Använd ett vårdat språk. Svordomar och könsord godtas inte.
  • Håll dig till det ämne som debattartikeln berör.

Hjälp oss gärna genom att anmäla kommentarer som du anser inte följer reglerna eller går över en anständighetsgräns.

Månadsarkiv

  • Följ oss på Twitter
  • Gilla oss på facebook
  • Vill du annonsera på sidan?
  • Vill du skriva en artikel?