Människan har alltid rört på sig och hittat nya ställen att bosätta sig för att förverkliga sina drömmar eller fly från dåliga förhållanden. Detta är en naturlig del av vår historia och natur. Vi i Grön Ungdom tycker att det krävs ett nytt sätt att diskutera migration, vi måste börja prata om öppenhet som en självklarhet och fri rörlighet som en rättighet. Därför startar vi kampanjen ”Det spelar ingen roll”. Det skriver Grön Ungdoms språkrör Magda Rasmusson och Lorentz Tovatt.
Det finns många saker som skiljer oss åt. Du har kommit hit från ett annat land. Jag har bott här i hela mitt liv. Men vi är landsmän nu. Dessvärre kommer ingen att klappa dig på axeln och säga att ”du är svensk nu”. Det tar nämligen fem generationer att bli sedd som en svensk, det tycker i alla fall hälften av gymnasieungdomarna i ditt nya land. Men ta det inte allt för personligt, skulle jag flytta till en annan stad i Sverige skulle jag, mina barn och mina barnbarn också betraktas som främlingar. Det skriver Pontus Herin, författare och frilansjournalist.
Integrationsbegreppet är inte bara missbrukat, det bygger också på problematiska föreställningar om ett "vi" och "dom" som vi ställer oss starkt emot. Det är dags att byta ut integrationspolitiken mot en aktiv antirasistisk politik, skriver Gudrun Schyman och Sissela Nordling Blanco, talespersoner för Feministiskt initiativ.
Visst finns rasism i Sverige. Dagens uppskruvade debatt ger dessutom bilden av att graden av svensk rasism har ökat kraftigt. Men det är oklart vad vi egentligen menar med rasism och hur man än mäter tycks den faktiskt ha sjunkit kraftigt. Det skriver Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Polisens jakt på papperslösa i kollektivtrafiken har lett till högljudda protester och berättigat motstånd. Men när nu ansvar utkrävs är det viktigt att komma ihåg att beslutsfattarna bakom projektet inte återfinns bland polischeferna på Kungsholmen. Snarare är projektet ett resultat av en 30-årig europeisk politik, präglad av både borgerligt och socialdemokratiskt styre. Det skriver Torbjörn Jerlerup, liberal debattör och medgrundare av Motargument.
I dokumentären ”Hej svensk” får vi följa klass 2A i Kvarnbackaskolan i Kista och deras relationer till det svenska samhället. Trots lärarnas goda intentioner och helhjärtade engagemang riskerar deras sätt att tala om svenskhet att förstärka barnens upplevelse av att inte höra hemma här. Det skriver nätdebattören Christofer Laurin.
Om polisen ska framstå som trovärdiga i sitt uppdrag måste politiseringen av människors kroppar upphöra. Polisens uppmärksammade Reva-projekt med utlänningskontroller i tunnelbanan är inte bara problematiskt för att det går ut på att jaga samhällets mest utsatta. Det förstärker även föreställningen om svenskheten som någonting bundet till ett särskilt utseende. Det skriver Salar Rashid, socialdemokrat i Stockholms kommunfullmäktige.
Utvecklingen i Europa visar att tanken om fri rörlighet inte är så avlägsen som svensk debatt ibland kan påskina. I stället för att tala om invandringsproblem borde samtalet riktas mot att hantera det egentliga problemet - den arbetsmarknad som idag stänger ute invandrare såväl som ungdomar från etablering i samhället. Det skriver Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Johan Hedin.
Svenska myndigheter måste sluta att uppmuntra en passiv informationsöverföring till nyanlända invandrare. I stället behöver vi få igång en dialog mellan invandraren och det svenska majoritetssamhället och dess myndigheter. Det skriver Ernest Radal, en av personerna bakom Mobilearn.
REPLIK. Stefan Fölster ger en förenklad och onyanserad bild av integrationen i Sverige. När han gör sin analys på kommunnivå, kan detta dölja problem i vissa stadsdelar i och med att kommunen som helhet uppvisar goda resultat. Inte heller gör Fölster skillnad mellan olika sorters invandrare, trots att situationen ser väldigt olika ut mellan olika grupper. Det skriver Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitet.
Under många år framöver är arbetskraftsinvandring en möjlighet för Sverige. Bland annat därför är det viktigt ta fram prognoser för den internationella migrationen. Men vi måste vara medvetna om att oväntade ekonomiska och politiska händelser gör det svårt att förutspå migrationsströmmarna. Det skriver Eskil Wadensjö, professor på Institutet för Social Forskning.
Vi försöker ersätta den gamla rasismen med en välviljans rasism genom en fixering vid mångfald och människors ursprung. Men det går inte att ersätta en stor orättvisa med en mindre orättvisa. När vi kvoterar, skapar invandrarroller och stänger in människor i fack ersätter vi en liten bur med en något större bur. Målet måste vara att vi ska ut ur båda dessa burar, skriver Adam Cwejman, integrationsansvarig på Timbro och författare till boken Välviljans rasism.
DITT SVAR. Det är dags att sluta lämpa över ansvaret för integrationen på politiker och inse att det snarare är upp till dig och mig. För vad det i slutändan handlar om är små men avgörande vardagsbeslut om vem vi anställer, var vi bosätter oss och hur vi väljer att behandla varandra. Svårare än så är det inte. Det skriver studenten Emelie Karlsson.
DITT SVAR. Olika kommuner lyckas olika väl med integration och etablering av nyanlända. Därför bör ett system som rankar Sveriges kommuner införas, där incitamenten för den nyanlända att bosätta sig i kommunen varierar efter hur framgångsrikt integrationsarbete som sker i kommunen. Det skriver studenten Joakim Holmertz.
DITT SVAR. Misslyckad integration är en konsekvens av allt för låga förväntningar och betraktandet av nyanlända som offer har kommit att bli en självuppfyllande profetia. Med höjda incitament till arbete och en korrigerad förväntansbild kan Sverige bedriva en generös migrationspolitik som är både ekonomisk och socialt hållbar. Det skriver analytikern och egenföretagaren Kerstin Fredriksson.
DITT SVAR. I strävan mot en mer framgångsrik integration är det avgörande att vi en gång för alla slår fast vad det egentligen innebär. Först då kan vi komma åt lämpliga svar på Sveriges viktigaste fråga. Det skriver studenten Somita Sabeti.
DITT SVAR. Ett ökat socialt kapital mellan nya svenskar och infödda svenskar skulle lösa flera av de största problemen med svensk integrationsprocess.Mer information om invandring och redskap att värdera information på nätet behöver därför i ett tidigt stadium läras ut till elever i skolan för att på djupet minska främlingsfientliga attityder i samhället. Det skriver studenten Amanda Stjärnqvist.
DITT SVAR. Förberedelseklasser gör att nyanlända elever isoleras och att den viktiga sociala integrationen hämmas. Det krävs en djupare diskussion om huruvida dessa typer av klasser borde användas, hur de i så fall bör vara utformade och vilka konsekvenser det får för eleverna som går i dem. Det skriver studenten Felix Ekenstam.
Debatten om böneutrop i Botkyrka ger skäl till eftertanke. Menar vi allvar med religionsfriheten i Sverige? Då räcker varken argument om buller eller brist på tradition för att motsätta sig att kyrkornas klockringning nu också får sällskap av minareternas böneutrop. Det skriver Maxwell Mandela (FP), ledamot i demokrati- och integrationsberedning i Botkyrka kommun.
REPLIK. Att säga att Sveriges politiska opposition inte diskuterar integration, är som att påstå att vi inte talar om jobben. Det skriver Miljöpartiets Mehmet Kaplan, talesperson för lika rättsfrågor, och Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson, i en reaktion på folkpartisten Jasenko Selimovic text på DN Debatt (21/10).
Människan har alltid rört på sig och hittat nya ställen att bosätta sig för att förverkliga sina drömmar eller fly från dåliga förhållanden. Detta är en naturlig del av vår historia och natur. Vi i Grön Ungdom tycker att det krävs ett nytt sätt att diskutera migration, vi måste börja prata om öppenhet som en självklarhet och fri rörlighet som en rättighet. Därför startar vi kampanjen ”Det spelar ingen roll”. Det skriver Grön Ungdoms språkrör Magda Rasmusson och Lorentz Tovatt.
Det finns många saker som skiljer oss åt. Du har kommit hit från ett annat land. Jag har bott här i hela mitt liv. Men vi är landsmän nu. Dessvärre kommer ingen att klappa dig på axeln och säga att ”du är svensk nu”. Det tar nämligen fem generationer att bli sedd som en svensk, det tycker i alla fall hälften av gymnasieungdomarna i ditt nya land. Men ta det inte allt för personligt, skulle jag flytta till en annan stad i Sverige skulle jag, mina barn och mina barnbarn också betraktas som främlingar. Det skriver Pontus Herin, författare och frilansjournalist.
Integrationsbegreppet är inte bara missbrukat, det bygger också på problematiska föreställningar om ett "vi" och "dom" som vi ställer oss starkt emot. Det är dags att byta ut integrationspolitiken mot en aktiv antirasistisk politik, skriver Gudrun Schyman och Sissela Nordling Blanco, talespersoner för Feministiskt initiativ.
Visst finns rasism i Sverige. Dagens uppskruvade debatt ger dessutom bilden av att graden av svensk rasism har ökat kraftigt. Men det är oklart vad vi egentligen menar med rasism och hur man än mäter tycks den faktiskt ha sjunkit kraftigt. Det skriver Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Polisens jakt på papperslösa i kollektivtrafiken har lett till högljudda protester och berättigat motstånd. Men när nu ansvar utkrävs är det viktigt att komma ihåg att beslutsfattarna bakom projektet inte återfinns bland polischeferna på Kungsholmen. Snarare är projektet ett resultat av en 30-årig europeisk politik, präglad av både borgerligt och socialdemokratiskt styre. Det skriver Torbjörn Jerlerup, liberal debattör och medgrundare av Motargument.
I dokumentären ”Hej svensk” får vi följa klass 2A i Kvarnbackaskolan i Kista och deras relationer till det svenska samhället. Trots lärarnas goda intentioner och helhjärtade engagemang riskerar deras sätt att tala om svenskhet att förstärka barnens upplevelse av att inte höra hemma här. Det skriver nätdebattören Christofer Laurin.
Om polisen ska framstå som trovärdiga i sitt uppdrag måste politiseringen av människors kroppar upphöra. Polisens uppmärksammade Reva-projekt med utlänningskontroller i tunnelbanan är inte bara problematiskt för att det går ut på att jaga samhällets mest utsatta. Det förstärker även föreställningen om svenskheten som någonting bundet till ett särskilt utseende. Det skriver Salar Rashid, socialdemokrat i Stockholms kommunfullmäktige.
Utvecklingen i Europa visar att tanken om fri rörlighet inte är så avlägsen som svensk debatt ibland kan påskina. I stället för att tala om invandringsproblem borde samtalet riktas mot att hantera det egentliga problemet - den arbetsmarknad som idag stänger ute invandrare såväl som ungdomar från etablering i samhället. Det skriver Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Johan Hedin.
Svenska myndigheter måste sluta att uppmuntra en passiv informationsöverföring till nyanlända invandrare. I stället behöver vi få igång en dialog mellan invandraren och det svenska majoritetssamhället och dess myndigheter. Det skriver Ernest Radal, en av personerna bakom Mobilearn.
REPLIK. Stefan Fölster ger en förenklad och onyanserad bild av integrationen i Sverige. När han gör sin analys på kommunnivå, kan detta dölja problem i vissa stadsdelar i och med att kommunen som helhet uppvisar goda resultat. Inte heller gör Fölster skillnad mellan olika sorters invandrare, trots att situationen ser väldigt olika ut mellan olika grupper. Det skriver Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitet.
Under många år framöver är arbetskraftsinvandring en möjlighet för Sverige. Bland annat därför är det viktigt ta fram prognoser för den internationella migrationen. Men vi måste vara medvetna om att oväntade ekonomiska och politiska händelser gör det svårt att förutspå migrationsströmmarna. Det skriver Eskil Wadensjö, professor på Institutet för Social Forskning.
Vi försöker ersätta den gamla rasismen med en välviljans rasism genom en fixering vid mångfald och människors ursprung. Men det går inte att ersätta en stor orättvisa med en mindre orättvisa. När vi kvoterar, skapar invandrarroller och stänger in människor i fack ersätter vi en liten bur med en något större bur. Målet måste vara att vi ska ut ur båda dessa burar, skriver Adam Cwejman, integrationsansvarig på Timbro och författare till boken Välviljans rasism.
DITT SVAR. Det är dags att sluta lämpa över ansvaret för integrationen på politiker och inse att det snarare är upp till dig och mig. För vad det i slutändan handlar om är små men avgörande vardagsbeslut om vem vi anställer, var vi bosätter oss och hur vi väljer att behandla varandra. Svårare än så är det inte. Det skriver studenten Emelie Karlsson.
DITT SVAR. Olika kommuner lyckas olika väl med integration och etablering av nyanlända. Därför bör ett system som rankar Sveriges kommuner införas, där incitamenten för den nyanlända att bosätta sig i kommunen varierar efter hur framgångsrikt integrationsarbete som sker i kommunen. Det skriver studenten Joakim Holmertz.
DITT SVAR. Misslyckad integration är en konsekvens av allt för låga förväntningar och betraktandet av nyanlända som offer har kommit att bli en självuppfyllande profetia. Med höjda incitament till arbete och en korrigerad förväntansbild kan Sverige bedriva en generös migrationspolitik som är både ekonomisk och socialt hållbar. Det skriver analytikern och egenföretagaren Kerstin Fredriksson.
DITT SVAR. I strävan mot en mer framgångsrik integration är det avgörande att vi en gång för alla slår fast vad det egentligen innebär. Först då kan vi komma åt lämpliga svar på Sveriges viktigaste fråga. Det skriver studenten Somita Sabeti.
DITT SVAR. Ett ökat socialt kapital mellan nya svenskar och infödda svenskar skulle lösa flera av de största problemen med svensk integrationsprocess.Mer information om invandring och redskap att värdera information på nätet behöver därför i ett tidigt stadium läras ut till elever i skolan för att på djupet minska främlingsfientliga attityder i samhället. Det skriver studenten Amanda Stjärnqvist.
DITT SVAR. Förberedelseklasser gör att nyanlända elever isoleras och att den viktiga sociala integrationen hämmas. Det krävs en djupare diskussion om huruvida dessa typer av klasser borde användas, hur de i så fall bör vara utformade och vilka konsekvenser det får för eleverna som går i dem. Det skriver studenten Felix Ekenstam.
Debatten om böneutrop i Botkyrka ger skäl till eftertanke. Menar vi allvar med religionsfriheten i Sverige? Då räcker varken argument om buller eller brist på tradition för att motsätta sig att kyrkornas klockringning nu också får sällskap av minareternas böneutrop. Det skriver Maxwell Mandela (FP), ledamot i demokrati- och integrationsberedning i Botkyrka kommun.
REPLIK. Att säga att Sveriges politiska opposition inte diskuterar integration, är som att påstå att vi inte talar om jobben. Det skriver Miljöpartiets Mehmet Kaplan, talesperson för lika rättsfrågor, och Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson, i en reaktion på folkpartisten Jasenko Selimovic text på DN Debatt (21/10).
