Utnyttjande av illegal arbetskraft, tveksamt användande av F-skattsedlar och arbetare som inte får rätt lön. Sådana missförhållanden är ovärdiga och oacceptabla – och dessutom snedvrider de konkurrensen och gör det svårare för hederliga företag att verka. Det är dags att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden, skriver Ylva Johansson (S), arbetsmarknadspolitisk talesperson, och Maria Stenberg (S), riksdagsledamot .
Det finns alltid en chans att lyckas. Det är det budskap vi måste ge dagens ungdomar – i stället för att bara stämma in i klagosången om misslyckad integration. ”Jag tänker göra mitt yttersta för att dagens invandrarungdomar både ska våga tro på sin egen inneboende förmåga samt lita på det samhälle de tillhör”, skriver Göran Hägglund, partiledare för Kristdemokraterna.
Trots alla hinder är det möjligt att slå sig fram och lyckas i det svenska samhället. Det bevisas av det faktum att ungdomar av iranskt ursprung, trots sämre ekonomiska förutsättningar, påbörjar högskolestudier i större utsträckning än unga människor av svenskt ursprung. Det skriver Nima Sanandaji, författare till boken ”Från fattigdom till framgång – om iranska invandrare som lyckas och om svensk integrationspolitik som inte gör det”.
Sverigedemokraternas kräver att alla som vill bo i Sverige ska ingå i det som partiet beskriver som den svenska kulturen. Skulle detta krav verkligen gälla hela den svenska befolkningen så vet jag inte hur många svenskar vi skulle ha kvar i landet. Det skriver studenten Sonja Nettelbladt.
När det gäller att motverka utanförskap har Sverige möjlighet att bli ett föregångsland. Men då krävs att vi agerar, tänker långsiktigt och ser satsningarna som sociala investeringar. Dessutom är det både medmänskligt och lönsamt att jobba mot utanförskapet. Det skriver Karl Lindqvist, grundare av stiftelsen Polstjärna.
Ett stort antal människor har kommit in i Sverige – men inte på arbetsmarknaden. Om vi inte vill döma dessa människor till ett livslångt utanförskap, måste vi skapa en öppnare arbetsmarknad med lägre trösklar. Det skriver Jasenko Selimovic (FP).
Barn med rötter i andra länder än Sverige behöver inte ”skyddas” från svenska kulturuttryck. Att fira jul och Lucia på dagis och skola kan vara ett sätt att integreras, att få kunskap om de många traditioner som finns i det nya hemlandet. Det skriver Adam Cwejman, ordförande för Liberala ungdomsförbundet.
Skolan ska lära svenska elever demokrati och goda värderingar. Men när Stockholms utbildningsnämnd ska ta beslut om att lägga ner Bredbyskolan i Rinkeby utan hänsyn till elevernas upprörda röster, kränker man barnens FN-stadgade rättigheter. Det skriver Rami Al-khamisi, en av grundarna till ungdomsorganisationen Megafonen som arbetar för att stärka ungdomars politiska inflytande i Järva.
Ett år efter etableringsreformen har det gått alltför kort tid för att ge den en definitiv utvärdering, men för dem som går in i sitt andra år av etableringsinsatser har alltför lång tid gått för att man kan tillåta att den misslyckas. Därför måste vi nu lära av de goda exemplen. Det skriver Karin Zelano från tankesmedjan FORES.
Visst är det bra att regeringen fokuserar på arbetslinjen också när det gäller flyktingar. Men för att nyanlända snabbare ska kunna etableras på den svenska arbetsmarknaden måste vi stimulera deras egen drivkraft och kreativitet. Och för att åstadkomma detta måste vi utmana byråkratiska strukturer som skapats för att skydda och bevara. Det skriver Anders Lindström, som tidigare varit flyktingsamordnare i Falköpings kommun.
I stället för att ställa sig vid sidan om har Miljöpartiet valt att samarbeta med regeringen för att skapa en mer human och öppen migrationspolitik. Redan under kommande år genomförs en stor anhöriginvandringsreform som kommer att innebära att tusentals familjer från bland annat Somalia kan återförenas i Sverige. Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet.
Vårt samhälle måste våga ställa krav på sina invånare, vare sig de är nya eller gamla i landet. Detta för att skapa en samexistens öppen för alla, men som inte accepterar värderingar som går på tvärs mot vår demokrati. Det skriver Alice Teodorescu, jurist, ledarskribent på Barometern-OT och grundare av nätverket En plats i himlen för kvinnor som hjälper varandra.
Att tala perfekt svenska är inte ett krav för att nå framgång i det svenska arbetslivet. Tvärtom kan det faktum att en arbetstagare har ett annat modersmål vara en tillgång på arbetsplatsen. Det skriver språkforskaren Marie Nelson efter studier på detta område.
Diskriminering på arbetsmarknaden får inte frånta oss invandrare ansvar för våra val och attityder. Vi måste bli bättre på att sälja in våra olikheter som den tillgång de faktiskt är. Det skriver Belgin Fortaci, mångfaldsansvarig på SEB.
I Västra Götaland talas det minst 130 olika språk. Vilken rikedom! Men hur tar vi vara på detta? Integrationen är en överlevnadsstrategi för Sverige. Något annat har vi inte råd med. Det skriver Rosie Rothstein, FP, ledamot av regionfullmäktige i Västra Götaland.
Centerpartiet har bestämt sig för att vända på frågeställningarna om invandring. I stället för att fokusera på problem kring integration, så sätter vi upp en positiv målbild: Sverige ska utvecklas som ett attraktivt nybyggarland för arbetskraftsinvandrare. Det skriver Michael Arthursson, partisekreterare i Centerpartiet.
Slutreplik. Hojem och Zelano från FORES anklagar mig (Sveriges Resurser 5/9) för att ha en “tycka synd om”-inställning gentemot invandrare. För mig har grundbultarna i en politik för rättvisa - nämligen en offensiv arbetslöshetsbekämpning och en expansiv välfärdspolitik - väldigt lite med välgörenhet att göra, skriver Thaher Pelaseyed, ordförande för Vänsterpartiet Göteborg, i en slutreplik.
Det är på oss själva det kommer an om Sverige ska bli ett samhälle som lyckas välkomna de som väljer att bosätta sig här. Om vi alltid tänker på hur vi själva vill bli bemötta så kan vi skapa det inkluderande samhälle vi alla vill ha. Det skriver Anna SteeleKarlström, riksdagsledamot för FP.
Replik. På Sveriges Resurser 25/8 beklagar Thaher Pelaseyed att nyttoargumentet blir alltmer påtagligt i den politiska debatten. Men att synliggöra de ekonomiska möjligheterna med invandring är inte som Pelaseyed menar ”en eftergift till rådande rasistiska strömningar i Europa”. Tvärtom är det en välkommen utveckling i ljuset av en alltför snäv syn på invandringens natur och möjligheter. Det skriver Petter Hojem och Karin Zelano, FORES- Forum för Reformer och Entreprenörskap.
I stället för att tala om integrationspolitikens misslyckande borde vi diskutera hur vi kan skapa ett mer inkluderande samhälle. Det är dags att sluta förminska rasismens påverkan på integrationsprocessen och fokusera på att den i själva verket är det verkliga problemet. Det skriver Anton Landehag, ordförande för Ungdom Mot Rasism.
Om Sveriges Resurser
På Sverigesresurser.se pågår debatten om integration. Här får seriösa debattörer ge sina svar på Sveriges viktigaste fråga.
Utnyttjande av illegal arbetskraft, tveksamt användande av F-skattsedlar och arbetare som inte får rätt lön. Sådana missförhållanden är ovärdiga och oacceptabla – och dessutom snedvrider de konkurrensen och gör det svårare för hederliga företag att verka. Det är dags att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden, skriver Ylva Johansson (S), arbetsmarknadspolitisk talesperson, och Maria Stenberg (S), riksdagsledamot .
Det finns alltid en chans att lyckas. Det är det budskap vi måste ge dagens ungdomar – i stället för att bara stämma in i klagosången om misslyckad integration. ”Jag tänker göra mitt yttersta för att dagens invandrarungdomar både ska våga tro på sin egen inneboende förmåga samt lita på det samhälle de tillhör”, skriver Göran Hägglund, partiledare för Kristdemokraterna.
Trots alla hinder är det möjligt att slå sig fram och lyckas i det svenska samhället. Det bevisas av det faktum att ungdomar av iranskt ursprung, trots sämre ekonomiska förutsättningar, påbörjar högskolestudier i större utsträckning än unga människor av svenskt ursprung. Det skriver Nima Sanandaji, författare till boken ”Från fattigdom till framgång – om iranska invandrare som lyckas och om svensk integrationspolitik som inte gör det”.
Sverigedemokraternas kräver att alla som vill bo i Sverige ska ingå i det som partiet beskriver som den svenska kulturen. Skulle detta krav verkligen gälla hela den svenska befolkningen så vet jag inte hur många svenskar vi skulle ha kvar i landet. Det skriver studenten Sonja Nettelbladt.
När det gäller att motverka utanförskap har Sverige möjlighet att bli ett föregångsland. Men då krävs att vi agerar, tänker långsiktigt och ser satsningarna som sociala investeringar. Dessutom är det både medmänskligt och lönsamt att jobba mot utanförskapet. Det skriver Karl Lindqvist, grundare av stiftelsen Polstjärna.
Ett stort antal människor har kommit in i Sverige – men inte på arbetsmarknaden. Om vi inte vill döma dessa människor till ett livslångt utanförskap, måste vi skapa en öppnare arbetsmarknad med lägre trösklar. Det skriver Jasenko Selimovic (FP).
Barn med rötter i andra länder än Sverige behöver inte ”skyddas” från svenska kulturuttryck. Att fira jul och Lucia på dagis och skola kan vara ett sätt att integreras, att få kunskap om de många traditioner som finns i det nya hemlandet. Det skriver Adam Cwejman, ordförande för Liberala ungdomsförbundet.
Skolan ska lära svenska elever demokrati och goda värderingar. Men när Stockholms utbildningsnämnd ska ta beslut om att lägga ner Bredbyskolan i Rinkeby utan hänsyn till elevernas upprörda röster, kränker man barnens FN-stadgade rättigheter. Det skriver Rami Al-khamisi, en av grundarna till ungdomsorganisationen Megafonen som arbetar för att stärka ungdomars politiska inflytande i Järva.
Ett år efter etableringsreformen har det gått alltför kort tid för att ge den en definitiv utvärdering, men för dem som går in i sitt andra år av etableringsinsatser har alltför lång tid gått för att man kan tillåta att den misslyckas. Därför måste vi nu lära av de goda exemplen. Det skriver Karin Zelano från tankesmedjan FORES.
Visst är det bra att regeringen fokuserar på arbetslinjen också när det gäller flyktingar. Men för att nyanlända snabbare ska kunna etableras på den svenska arbetsmarknaden måste vi stimulera deras egen drivkraft och kreativitet. Och för att åstadkomma detta måste vi utmana byråkratiska strukturer som skapats för att skydda och bevara. Det skriver Anders Lindström, som tidigare varit flyktingsamordnare i Falköpings kommun.
I stället för att ställa sig vid sidan om har Miljöpartiet valt att samarbeta med regeringen för att skapa en mer human och öppen migrationspolitik. Redan under kommande år genomförs en stor anhöriginvandringsreform som kommer att innebära att tusentals familjer från bland annat Somalia kan återförenas i Sverige. Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet.
Vårt samhälle måste våga ställa krav på sina invånare, vare sig de är nya eller gamla i landet. Detta för att skapa en samexistens öppen för alla, men som inte accepterar värderingar som går på tvärs mot vår demokrati. Det skriver Alice Teodorescu, jurist, ledarskribent på Barometern-OT och grundare av nätverket En plats i himlen för kvinnor som hjälper varandra.
Att tala perfekt svenska är inte ett krav för att nå framgång i det svenska arbetslivet. Tvärtom kan det faktum att en arbetstagare har ett annat modersmål vara en tillgång på arbetsplatsen. Det skriver språkforskaren Marie Nelson efter studier på detta område.
Diskriminering på arbetsmarknaden får inte frånta oss invandrare ansvar för våra val och attityder. Vi måste bli bättre på att sälja in våra olikheter som den tillgång de faktiskt är. Det skriver Belgin Fortaci, mångfaldsansvarig på SEB.
I Västra Götaland talas det minst 130 olika språk. Vilken rikedom! Men hur tar vi vara på detta? Integrationen är en överlevnadsstrategi för Sverige. Något annat har vi inte råd med. Det skriver Rosie Rothstein, FP, ledamot av regionfullmäktige i Västra Götaland.
Centerpartiet har bestämt sig för att vända på frågeställningarna om invandring. I stället för att fokusera på problem kring integration, så sätter vi upp en positiv målbild: Sverige ska utvecklas som ett attraktivt nybyggarland för arbetskraftsinvandrare. Det skriver Michael Arthursson, partisekreterare i Centerpartiet.
Slutreplik. Hojem och Zelano från FORES anklagar mig (Sveriges Resurser 5/9) för att ha en “tycka synd om”-inställning gentemot invandrare. För mig har grundbultarna i en politik för rättvisa - nämligen en offensiv arbetslöshetsbekämpning och en expansiv välfärdspolitik - väldigt lite med välgörenhet att göra, skriver Thaher Pelaseyed, ordförande för Vänsterpartiet Göteborg, i en slutreplik.
Det är på oss själva det kommer an om Sverige ska bli ett samhälle som lyckas välkomna de som väljer att bosätta sig här. Om vi alltid tänker på hur vi själva vill bli bemötta så kan vi skapa det inkluderande samhälle vi alla vill ha. Det skriver Anna SteeleKarlström, riksdagsledamot för FP.
Replik. På Sveriges Resurser 25/8 beklagar Thaher Pelaseyed att nyttoargumentet blir alltmer påtagligt i den politiska debatten. Men att synliggöra de ekonomiska möjligheterna med invandring är inte som Pelaseyed menar ”en eftergift till rådande rasistiska strömningar i Europa”. Tvärtom är det en välkommen utveckling i ljuset av en alltför snäv syn på invandringens natur och möjligheter. Det skriver Petter Hojem och Karin Zelano, FORES- Forum för Reformer och Entreprenörskap.
I stället för att tala om integrationspolitikens misslyckande borde vi diskutera hur vi kan skapa ett mer inkluderande samhälle. Det är dags att sluta förminska rasismens påverkan på integrationsprocessen och fokusera på att den i själva verket är det verkliga problemet. Det skriver Anton Landehag, ordförande för Ungdom Mot Rasism.
